Ramséns Naturfoto

Kommer främst att handla om naturfotografering, fågelskådning samt fototeknik

Rödstrupig piplärka utan röd strupe

Jag har under flera års tid försökt få en bild på Rödstrupig piplärka. Störst chans har man där jag bor i mitten på september då kulmen på höstflytten passerar.  Det finns även chansen på våren men då har fåglarna bråttom till häckningsplatsen i norr och stannar inte och rastar några längre stunder.
En svårighet på hösten är att den röda färgen på strupen har försvunnit vilket gör den svår att skilja från den mycket vanligare Ängspiplärkan. Min plan var att lära mig kunna identifiera fågeln på dess läte först och främst. Jag valde att åka ut till Hornborgasjön för att leta i mitten på september 2014.
Det var en sommarvarm och solig dag så det var väldigt behagligt att promenera ut till sjön från parkeringen.Redan en bra bit innan jag kom fram till sjön så tyckte jag mig höra dess läte. För att bli säker så spelade jag upp lätet. Fågeln reagerade genom att börja flyga runt mig så då var det ingen tvekan längre.Jag fick både flygbilder samt fina bilder när den satt i en buske och på en stolpe.

Rödstrupiga lärkan när den flög runt mig

Rödstrupiga lärkan när den satt i busken

Rödstrupiga lärkan när den satte sig på en stolpe

Bild på Ängspiplärka (som jämförelse) tagen vid ett annat tillfälle

Postat 2015-01-04 19:02 | Läst 2317 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

300:ade artbilden på fågel samt en tillbakablick

Vid Görans Dämme på Öland tog jag, i mitten av maj 2014, bilden på min 300:ade fågelart. Det var Vitvingad tärna som blev "jubileumsarten"

I och med att denna milstolpe var passerad så började jag tänka tillbaka på hur mitt intresse för natur och fågel fotografering startade samt hur det har utvecklats.

Mitt intresse för naturfotografering startade 2003 i samband med att jag köpte min första digitalkamera. Det var en Canon PowerShot A70. Helt plötsligt kunde man ta obegränsat med bilder utan att det kostade något. Bilden visades direkt på skärmen, vilket gjorde att man kunde prova sig fram och korrigera sina misstag på ett roligt sätt. Det dröjde inte länge innan jag utöver familjebilderna tog kort på blommor, insekter, djur och fåglar.

Ganska snabbt så blev fåglar huvudmotiv i naturfotograferingen. Det berodde på att min fru som läste till grundskolelärare hade en lärare som var intresserad av fågelskådning och tog med sina elever på en hel del exkursioner ut i naturen. Min frus intresse för fågelskådning smittade av sig på mig.

Bilden är tagen med Canon PowerShot A70. När jag tog bilden trodde jag det var en Kanadagås. Några år senare insåg jag att det var en Vitkindad gås.

Ganska snart införskaffade jag en tubkikare och började ta bilder genom den.Det kallas Digiscoping. Det tog tid att ta en bild och det var svårt att få fokus. Det krävdes att motivet satt stilla länge för att lyckas.

Bilden på Hökugglan är tagen med Canon PowerShot A70 genom tubkikare.

Bildkvaliteten blev inte riktigt vad jag önskade så jag investerade i en ny kompaktkamera med rejäl zoom. Det blev en Olympus C765UZ. Med den fick jag en bränvidd motsvarande 380mm på en fullformat kamera.

Med Olympus kameran kunde jag nu gå runt i skogen och få bilder på småfåglar som satt högt upp i träden såsom den Mindre Hackspetten på bilden.

Intresset för fågelfotografering fortsatte att växa. Jag kom in i en positiv spiral. Ju mer jag fotade fåglar desto mer lärde jag mig om deras beteende och villkor ute i naturen och det i sin tur medförde att jag ville ägna ännu mer tid att vara där ute och fotografera.

När priserna på digitala systemkameror sjönk så var jag inte sen att börja spara till en sådan. I början av 2006 så köpte jag en Nikon D50 och en Tamron 200-500 zoom. Den utrustning innebar ett rejält lyft för bildkvaliteten och nu blev det möjligt att fota rörliga motiv.

Tack vare min Nikon D50 och Tamron 200-500 kunde jag nu ta bilder på flygande fåglar.

Fågelfotointresset växte ännu mer och jag började göra resor till olika delar av Sverige för att fota fågelarter som var allt ovanligare. Bla blev det resor till Öland och Halland. Jag började nu också räkna hur många arter jag fotat och jag lade allt mer tid på att åka till platser enbart för att fota en specifik art.

I början av 2008 upptäckte jag RAW formatet. När man fotar i det formatet så kan bilden justeras efter att den är tagen.  Detta gjorde att bildkvaliteten kunde höjas ytterligare ett snäpp. Det spelade också mindre roll om vitbalansen eller exponeringen inte blev optimal. Det gick att fixa till i efterhand.

Bilden på Berglärkan kunde "räddas" ,i och med att jag fotade i RAW format, då jag hade ställt in fel vitbalans. Numera har jag Auto-vitbalans inställt i kameran och justerar alltid  i efterhand.

Nästa tekniska steg i min utveckling blev ett inköp ,i slutet av 2008, av en Nikon D300 och Sigmas 300mm fasta objektiv med ljustyrka 2.8. Jag investerade också i en 2x-extender så att jag kunde få 600mm brännvid med ljusstyrka 5.6.

Med Sigma objektivets ljusstyrka på 2.8 kunde jag nu ta bilder i mörker på nattaktiva arter såsom Gräshoppssångaren på bilden.

Nu har fågelfoto-intresset blommat ut fullt och jag har blivit en artjägare som satsar på att nå 300 fotade fåglar för att bli fullvärdig medlem i club300. Jag planerar nu olika resor för att få nya arter bla en resa till fjällen. Jag kollar också larm på club300:s hemsida och håller dagligen koll på vilka arter som rapporteras på Svalan för att sedan åka till dessa lokaler och ta bilder på nya arter.


Jag börjar också inse att det är svårt att få alla egenskaper som man önskar i ett och samma objektiv. Sigma 300 objektivet har bra ljusstyrka på 2.8 men det är tungt att bära och bildkvaliteten försämras märkbart när man sätter på 2x extendern för att få 600mm brännvid. Nästa foto investering ,i slutet av 2010, blir därför Nikons 500mm objektiv och Nikons 300mm objektiv båda med ljusstyrka 4. Nu har jag ett objektiv med lång räckvidd utan användning av extender samt ett lätt "walkaround" objektiv.

Med Nikons 500mm objektiv kan jag ta bilder med toppkvalitet även på flygande fåglar som bilden på Fjällvråken ovan.

För att ännu bättre kunna efterbearbeta mina bilder i datorn skaffade jag 2012 Adobes Lightroom. Det var ett rejält lyft jämfört med Nikons ViewNX som skickas med vid inköp av deras kameror. Jag har visat skillnaden mellan dessa programvaror i tidigare blogginlägg.

Utvecklingen av kamerahus går väldigt fort så 2013 ersatte jag mitt Nikon D300 hus med Nikon D7100. Jag fick då 24 Mpixel sensor istället för 12 MPixel. Detta ger en virtuell brännvids förlängning på 1.4 vilket motsvarar vad en 1.4x extender ger. Jag får också bilder med lägre brus på höga ISO-tal.

Min ambition när jag tar mina bilder har alltid varit att respektera naturen. I och med att jag hela tiden ökat min kunskap om fåglarna och deras beteende så har jag lärt mig att undvika misstag. Naturfotograferingen har blivit mitt andningshål som bryter av den stressiga vardagen. Man kan strosa om kring och bara vara eller fokusera på att få riktigt fina bilder eller åka iväg på ett larm med spänningen det innebär att kanske få bilder på en ny art. Alla dessa olika inslag i naturfotograferandet gör att man fokusera och njuter av nuet. Det leder till avkoppling för mig.

Nästa steg i utvecklingen tror jag blir att ta mer estetiskt tilltalande naturbilder inte bara att dokumentera fågelarter som jag lagt mest energi på hittills.

Postat 2014-06-08 14:28 | Läst 7269 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera