Med Nikkor 24-70 på Chokladfestivalen
Igår var jag på Chokladfestivalen. Tillställningen pågår varje år under en veckohelg i oktober och är mycket uppskattad. Till och Från var och bevakade händelsen förra året. Reportaget finner ni här:
http://www.fotosidan.se/blogs/hortlund/chokladfestivalen.htm
Nu firade festivalen tioårsjubileum. Det var därför läge för att gå dit och testa ett nytt objektiv som jag nyss köpt, nämligen Nikkor 24-70/2.8. Bakgrunden är den att jag för det mesta har gått omkring och plåtat med en 35:a och en 85:a. En glugg på kameran och en i fickan. Sedan växlar man. Jag har trivts med det. För det första gillar jag fast optik. Ljusstyrkan är mycket värdefull för dåliga ljusförhållanden, såväl som när man vill ha kort skärpedjup. Den mindre storleken, särskilt hos Nikons skruvoptik, gör också att man mer obehindrat kan plåta bland människor. Sedan gillar jag inte riktigt zoomobjektiv. De gör att man blir lat. Med en zoom stannar man till så fort man får syn på något intressant. Sedan får zoomen hitta bildvinkeln. Med fast optik tvingas man vara mer aktiv och röra sig för att få till vinkeln, vilket ofta leder till bättre bilder.
Emellertid började jag för ett tag sedan tänka om. När man går omkring kan det ibland vara praktiskt med en zoom. Framför allt är 35:an inte tillräckligt vid i en del trånga situationer och då hade man önskat att man snabbt hade kunnat ta till något vidare. En annan faktor är skärpan. Mitt skarpaste objektiv är Nikkor 70-200. För ett tag sedan när jag var och plåtade zoombiewalken insåg jag hur sjukt skarp detta objektiv är. 70-200:an är den enda glugg jag har där det är fruktlöst att försöka förbättra akutansen i post.
När jag sedan tagit del av vittnesmål på internet där ägare lyriskt beskrivit 24-70-objektivets skärpa och helgjutna konstruktion, bestämde jag mig för att slå till. Tänkte att denna glugg skulle vara perfekt för tillställningar som just Chokladfestivalen. Trångt om utrymme, dåliga ljusförhållanden, mycket folk. Så Chokladfestivalen blev objektivets första test.
Köerna ringlade sig långa utanför Nordiska museet. Det tog fyrtio minuter att ta sig in! Inte undra på att besökarna blev glada när de väl sluppit in.
Strax vid ingången frestar Flickorna Kanold med väl upplagda praliner.
Fjolårsvinnaren Callebaut (bäst på bjudchoklad) visade även i år att de ville vara med när de inbjuder gästerna att ta för sig i flak.
Kakao, vanilj och mandel. Med det kommer man långt.
Jag inledde med att plåta med 1/125 i slutartid men gick sedan över till 1/250 för att vara säker på att få skärpa. Och det måste erkännas att kameran här får anstränga sig till max. Med gluggen fullt öppen ligger man på isotal kring 10 000-20 000. Ljussteget man vinner med fast optik är inte att förakta. Å andra sidan är som sagt denna glugg skarp fullt öppen, så skärpemässigt har man inget att klaga på.
Avundsjuka. Mannen med Leican får den snyggaste tjejen!
En trivsam dag i Nordiska museets vackra miljö och ett perfekt fototillfälle. Och til syvende og sidst blir omdömet att gluggen levererar. Ljussteget man går miste om i förhållande till fast optik kan i vissa lägen vara besvärande. Men vad gäller skärpan är gluggen minst lika bra som 70-200:an. Och den helgjutna proffskänslan gör att detta är en glugg man vill ha. Det är roligt att ha bra grejer! Frågan är om man vill gå och slänga med den dagligdags. Men vid speciella event kommer den till pass!
Det är inget problem att bära på, tricket är en bra och smidig väska, jag har kameran i en helt vanlig Belstaff.
Det är ett kanonobjektiv, egentligen det enda man behöver.
/Per
Jag var också där i går, men rutinerade som vi blivit, anlände vi strax efter kl 11 och behövde inte köa längre än knappt 10 minuter. Det blev först chokladfontänerna innan trängseln blev för stor, sedan inköp i mängder (blev lite dyrt kan man säga) och slutligen besök på PoP uP-café innan det var dags att titta på alla museets utställningar. Det tog nästan 4 timmar innan vi vara färdiga för att lämna Nordiska.
Jag funderade länge på att ta med mig min D700 + Nikkors 24-70/2.8, men det var nog bra att prylarna blev hemma, för även i år blev det chokladfläckar på kläderna från chokladfontänerna. Lilla Nokia N8 fick sköta dokumentationen istället. :-)))))
Vänligen
Nonno
/Per
Chokladpastan (tagliatelle) och chokladthé är ett måste och ett litet förråd läggs upp i skafferiet.
På återseende nästa Chokladfestival!
Vänligen
Nonno
/Per
Jag har den ofta på, men 50 mm är betydligt smidigare :-)