Till och Från

Jag plåtar framför allt till och från jobbet. Varje morgon går jag från Södermalm över Skeppsbron eller Gamla Stan in till City där jag jobbar. Ofta finns det fåglar, turister eller annat intressant att plåta.

Med Nikkor 24-70 på Chokladfestivalen

Igår var jag på Chokladfestivalen. Tillställningen pågår varje år under en veckohelg i oktober och är mycket uppskattad. Till och Från var och bevakade händelsen förra året. Reportaget finner ni här: 

http://www.fotosidan.se/blogs/hortlund/chokladfestivalen.htm 

Nu firade festivalen tioårsjubileum. Det var därför läge för att gå dit och testa ett nytt objektiv som jag nyss köpt, nämligen Nikkor 24-70/2.8. Bakgrunden är den att jag för det mesta har gått omkring och plåtat med en 35:a och en 85:a. En glugg på kameran och en i fickan. Sedan växlar man. Jag har trivts med det. För det första gillar jag fast optik. Ljusstyrkan är mycket värdefull för dåliga ljusförhållanden, såväl som när man vill ha kort skärpedjup. Den mindre storleken, särskilt hos Nikons skruvoptik, gör också att man mer obehindrat kan plåta bland människor. Sedan gillar jag inte riktigt zoomobjektiv. De gör att man blir lat. Med en zoom stannar man till så fort man får syn på något intressant. Sedan får zoomen hitta bildvinkeln. Med fast optik tvingas man vara mer aktiv och röra sig för att få till vinkeln, vilket ofta leder till bättre bilder. 

Emellertid började jag för ett tag sedan tänka om. När man går omkring kan det ibland vara praktiskt med en zoom. Framför allt är 35:an inte tillräckligt vid i en del trånga situationer och då hade man önskat att man snabbt hade kunnat ta till något vidare. En annan faktor är skärpan. Mitt skarpaste objektiv är Nikkor 70-200. För ett tag sedan när jag var och plåtade zoombiewalken insåg jag hur sjukt skarp detta objektiv är. 70-200:an är den enda glugg jag har där det är fruktlöst att försöka förbättra akutansen i post. 

När jag sedan tagit del av vittnesmål på internet där ägare lyriskt beskrivit 24-70-objektivets skärpa och helgjutna konstruktion, bestämde jag mig för att slå till. Tänkte att denna glugg skulle vara perfekt för tillställningar som just Chokladfestivalen. Trångt om utrymme, dåliga ljusförhållanden, mycket folk. Så Chokladfestivalen blev objektivets första test. 

Köerna ringlade sig långa utanför Nordiska museet. Det tog fyrtio minuter att ta sig in! Inte undra på att besökarna blev glada när de väl sluppit in. 

Strax vid ingången frestar Flickorna Kanold med väl upplagda praliner. 

Fjolårsvinnaren Callebaut (bäst på bjudchoklad) visade även i år att de ville vara med när de inbjuder gästerna att ta för sig i flak. 

Kakao, vanilj och mandel. Med det kommer man långt. 

Jag inledde med att plåta med 1/125 i slutartid men gick sedan över till 1/250 för att vara säker på att få skärpa. Och det måste erkännas att kameran här får anstränga sig till max. Med gluggen fullt öppen ligger man på isotal kring 10 000-20 000. Ljussteget man vinner med fast optik är inte att förakta. Å andra sidan är som sagt denna glugg skarp fullt öppen, så skärpemässigt har man inget att klaga på. 

Avundsjuka. Mannen med Leican får den snyggaste tjejen! 

En trivsam dag i Nordiska museets vackra miljö och ett perfekt fototillfälle. Och til syvende og sidst blir omdömet att gluggen levererar. Ljussteget man går miste om i förhållande till fast optik kan i vissa lägen vara besvärande. Men vad gäller skärpan är gluggen minst lika bra som 70-200:an. Och den helgjutna proffskänslan gör att detta är en glugg man vill ha. Det är roligt att ha bra grejer! Frågan är om man vill gå och slänga med den dagligdags. Men vid speciella event kommer den till pass! 

Postat 2012-10-14 11:19 | Läst 4380 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Chokladfestival på Nordiska

Idag startade Chokladfestivalen på Nordiska muséet. Undertecknad tog ansvar och gick dit och plåtade några bilder: 


Porten till Hazelius mäktiga borg prydes av storheterna som tecknat fädernas bragder. 


Choklad i massor. Här får gottgrisen sitt lystmäte!


Folkdansare från kakaobönans hemland. 


Mmm...


Chokladfontän. 


Rutinerad säljare. Han visste hur en slipsten skulle dras. Mången besökare gick hem med en Tassotti kaffemaskin under armen. 


Så vem var bäst? För att ta hem priset vid en sån här tillställning finns två strategier. Den ena är att se till att ha snygga tjejer bakom disken. Denna gren vanns överlägset av Flickorna Kanolds chokladfabrik. 


Den allra bästa strategin är emellertid att se till att bjuda ordentligt på chokladen. Många fabrikörer gör här ett misstag. De flesta som besöker festivalen har pröjsat 120 kronor. Då förväntar man sig att kunna gratisäta. Emellertid står de flesta fabrikörer och tar betalt för sina praliner. 10 kronor styck till "festivalpris"! Det fanns dock en fabrikör som skiljde ut sig. Stora stycken och högar med choklad låg upplagda för festivalbesökaren att gratis förtära. 


CALLEBAUT. Lägg namnet på minnet. 

Postat 2011-10-14 23:32 | Läst 5904 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera