Skärpning i Aperture

Undertecknad jobbar uteslutande i Aperture i efterbehandlingen. Ett problem jag har haft är att få till en bra skärpning av bilderna. Aperture har visserligen en skärpningsfunktion men problemet är att den verkar på originalstorleken på bilden. Den är därför meningslös när det gäller att nedsampla och exportera bilder till nätet exempelvis. Tyvärr saknar Aperture en funktion för skärpning vid export. Men nu undrar jag om jag inte har kommit på en omväg. 

Tricket är att först exportera som TIFF-fil i den storlek man vill ha (1024 till denna blogg, exempelvis). Sedan importerar man in denna TIFF-fil i Aperture och så genomför man skärpningen på den. Efter det exporterar man filen som jpeg för uppladdning till nätet. Nedan följer några exempel: 

Raw --> jpeg. 

Raw --> TIFF + skärpning --> jpeg. 

Raw --> jpeg. 

Raw --> TIFF + skärpning --> jpeg. Här har jag krämat på lite mer. 

Tycker detta verkar ganska lovande. Genom att göra några lämpliga presets kan proceduren gå ganska snabbt. Är det någon som känner till en ännu bättre lösning? 

Dogma 25600

Som framgick av mitt förra inlägg har jag alltmer börjat uppskatta brus. Brus ger sköna bakgrunder. Färger i bakgrunden får en sprejliknande karaktär. När man väl har fått upp smaken för det vill man bara ha mer. Känner nu att jag är beredd att avlägga dogmalöfte. Kommer i fortsättningen att plåta mycket på högsta iso-tal, för tillfället iso 25600. Meddelar här några brustester. Bilderna tagna med Nikon D7000 och Nikkor 85/1.8@iso 25600. 

Brustest på glas och trä. Sprejliknande aura kring kanterna noteras. 

Skjorttest. Obs, flanellskjorta! Innehåller naturligt brus. 

..vilket visas här. Betydligt mindre brus i denna skjorta. (Å andra sidan förekommer naturlig moiré.) 

Ljustest. Här kommer bruset till sin rätt. Sprejliknande auraeffekter fögyller lågorna. 

Efter dessa tester hemmavid bestämde jag mig för att ta en sväng runt kvarteret. Det var mitt i natten så det borde finnas förutsättningar att få fram fina brusbilder. 

Vädret var lite ruggigt så det blev en kort sväng. 

En bar på Bellmansgatan. Den var stängd och nersläckt. Men se, där stod en flicka i mörkret och spelade flipper! Smått märkligt. 

Sankt Paulsgatan öde förutom någon tidig vandrare på väg till jobbet. Härligt blöta gator som dock kanske inte är optimerade för brus?  

I morgon tänkte jag pröva på att plåta 25k i dagsljus. Blir en utmaning. Riktigt kul att plåta dogmatiskt. Bara man inte blir en dogmatiker. Lätt att fastna i en falsk dogmatism. 

Beskärning och skärpedjup

Jag undrar om jag inte har gjort en viktig fotografisk upptäckt. I somras gick jag förbi Kungsan på morgonkvisten. En säkerhetssnubbe satt vid den för dagen torrlagda fontänen. Det såg ut som att han hade en kort stund för sig själv innan han gick på passet. Jag tänkte att det kunde bli en fin bild. Samtidigt hade jag just införskaffat en 85/1.8:a och ville gärna laborera med lite olika skärpedjup. Det är nu när jag testat lite olika beskärningar som jag tror mig ha gjort en viktig fotografisk upptäckt. Vid ett kort skärpedjup vinner bilden på att ha en bredare bild, d v s att man tar med mer av omgivningen. Vid ett långt skärpedjup vinner bilden istället på att snävas av. Vid en snäv bild är faktiskt det långa skärpedjupet att föredra. Men i den vida bilden är det korta skärpedjupet att föredra. Vidare vinner kort skärpedjup på färg medan långt skärpedjup vinner på svartvitt. Se här:  

f/16. 

f/2. 

Enligt mig är den nedre bilden bättre. Bakgrunden blir för rörig med långt skärpedjup. Vidare vinner den vida bilden av färg då dessa smetas ut och bildar en trevlig bakgrundspalett. Med långt skärpedjup bidrar färg i stället till röran. 

För den snäva bilden är det emellertid tvärtom: 

f/16.  

f/2. 

f/5.6. Den gyllene medelvägen? 

Här anser jag att det långa skärpedjupet vinner. Blir ganska snyggt med de skarpa linjerna i bakgrunden, som bidrar med karaktär utan att skapa röra. Det korta skärpedjupet känns här lite avslaget. 

Någon annan som tänkt på detta? 

Nytt objektiv

Midsommaren firade jag i Bredared. På hemvägen åkte jag förbi Borås där jag köpte ett 85/1.8 objektiv från en Fotosidan-medlem. Hittills har jag släpat runt på ett 35mm och ett 70-200. 70-200:an är otroligt skön men den är lite stor och tenderar att skrämma upp folk när man plockar fram bössan på stan. (en del gillar å andra sidan att bli plåtad av en "proffsfotograf" från en tidning...). Hur som helst tänkte jag att ett kort och smidigt tele som 85:an skulle komma väl till pass. Meddelar några bilder. 

Gluggen verkar vara bra på att fånga vattenytor. Här ett exempel från Stockholms inlopp i tidigt morgondis. 

Nybonat golv-känsla.  

Körsbärsträden i Kungsan. Gluggen verkar trivas i stadsmiljö. Men vad är det på marken? Färgstick? Moiré? Eller är det bara lite skräp? 

Änglamönstring. Bakgrunden tyvärr rörig. 

Bokeh-studie. Klart bättre! 

Gulblå vattenspegel.

Objektivet är riktigt trevligt att knata runt med. Storleksmässigt är det i samma härad som ett 50 eller 35 millimeters. Risken är väl att man nu blir för lat. 70-200:an får stanna hemma i garderoben. 

Idag är för övrigt första dan på semestern! Så under några veckor kommer jag inte att plåta till och från. Snarare av och till. Glad sommar, alla glada fotografer!