DEFOKUSERAT

Lagom luddiga tankar om fotografi och bilder av omvärlden med Färingsö som utgångspunkt

Dagar i Kathmandu

Hösten 2013 reste jag till Nepal. Då var det 16 år sedan förra besöket och jag återvände med nyfikenhet på vad som hänt under de år som gått. Det viktigaste skälet till resan var att återse goda vänner på låglandet, inte långt från gränsen mot Indien.

Jag ville dessutom ägna några dagar åt att fotografera i huvudstaden Kathmandu, med dess spännande gränder, sjudande folkliv och vänliga människor. Besöket hos mina vänner på landsbygden har jag skrivit om tidigare, men bilderna från dagarna i Kathmandu blev bortglömda - här kommer några av dom.

Utsikt över Kathmandu från templet Swayambunath 

Kathmandu ligger i en dalgång på ca 1400 m höjd över havet och är omgiven av Himalayas bergstoppar. Här bor runt en miljon människor. Staden grundades på 800-talet och var isolerad från omvärlden i många århundraden, ända fram till 1950-talet. Mängder med gamla byggnader, tempel och kloster finns bevarade. Religionen (framför allt buddhism och hinduism) genomsyrar livet och vardagen i Nepal. Överallt ser man små tempel och offerplatser där människor varje dag lämnar sina gåvor. Ritualer som är lika naturliga och invanda som att borsta tänderna. 

Vid trapporna till Swayambunath

Nepal är ett enkelt land att resa och fotografera i. Människor hälsar med ett leende och är alltid hjälpsamma. Det är sällan problem att fotografera om du själv uppträder med respekt. Hälsa med ett glatt "namastee" och småprata lite, så lär du dig samtidigt något nytt om en annan värld innan du knäpper dina bilder.

Flicka vid Asan Tole

Kathmandu är en säker stad att vistas i som turist. Jag älskar att vandra runt timtals i okända kvarter bortom turiststråken och har alltid känt mig trygg här. Självklart ska man vara sunt försiktig och inte skylta den flashigaste fotoväskan på sådana turer.  

Huvudgatan genom centrala Kathmandu,  Kanti Path

Den gamla stadskärnan mellan turistområdet Thamel och Durbar Square är ett fascinerande virrvarr av smala, mörka gränder. Här är folklivet intensivt och överallt finns små affärer. Här trängs slaktare, barberare, kryddförsäljare och grönsaksstånd. Kopparslagare, skräddare och tygaffärer. Luften är tjock av dofter och odörer - en blandning av kryddor, rökelse, matos, avlopp och dieselavgaser. 

Rickshawförare, Asan Tole

Epicentrum för kommersen är marknaden vid Asan Tole. En fantastisk plats där jag gärna sätter mig i något hörn och bara observerar vad som händer. Trängseln är enorm och det är nästan omöjligt att plåta något vettigt.

Kryddförsäljare, Asan Tole

Jag var nyfiken på om jag skulle känna igen mig i staden efter de 16 år som gått sedan förra besöket. Mycket var sig naturligtvis likt. Det som förändrats är mängden bilar och motorcyklar, som ökat radikalt. Och med det följer avgaser. Hela Kathmandudalen täcks av ett tjockt dis av luftföroreningar och det tar inte lång stund innan ögonen och näsan börjar rinna när man går ut. Förr kunde man se bergstopparna runt omkring staden, men nu ser man bara det gulvita diset i fjärran.  

Eftermiddagsljus över Kathmandu

Landet har självklart utvecklats på många sätt. Mobiltelefoner, datorer och platt-TV har gjort sitt intåg även här och för alltid förändrat livet för många. Men fortfarande plågas innevånarna av regelbundna, avsiktliga strömavbrott. Elproduktionen räcker inte till för att försörja hela landet samtidigt och man får helt enkelt vänja sig vid några timmar med stearinljus eller oljelampor varje kväll.

Nu när jag tittar tillbaks på bilderna från 2013 inser jag hur mycket Nepal och Kathmandu betyder för mig. Jag längtar tillbaka till dofterna, människorna och det intensiva livet i gränderna. Dags att planera en ny resa!

Läs gärna tidigare blogginlägg från Nepal:

På besök i en annan värld och Närkontakt i regnskogen

Besök min facebooksida: Thomas Johansson | Photography

Postat 2015-01-31 22:01 | Läst 5212 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera