Så in i vassen

Isen på Mälaren börjar lägga sig i vikar och strandkanter. Lite lätt pudersnö och några dagars sol och kyla har förändrat landskapet och gjort det intressantare att ge sig ut med kameran. Styrde mot närbelägna Eldgarnsö naturreservat, bara femton minuter hemifrån.

31 mm, f/16, 1/5s, ISO 100

Nysnön knarrade muntert under kängorna. Vassen lyste gult i den lågt stående eftermiddagssolen. Men vinter och kyla är inte min grej egentligen och stelfrusna fingrar när man ska manöverera kameran är ett helsike. Efter ett par timmars plåtande var det dags att återvända hem och värma på bastun. Härligt!

34 mm, f/16, 0.4s, ISO 100, halvtonat ND-filter

Nu är det dags för ett par dagars jobb och sen är det bara att summera fotoåret och se fram emot 2015!

God fortsättning!

Förkylt!

Däckad av en rejäl förkylning roar jag mig med att läsa senaste numret av kanadensiska PHOTOGRAPH. 250 fullmatade sidor med bilder, intervjuer och artiklar. En reva i molntäcket släppte igenom en strimma solljus över Munsö nu på eftermiddagen. Det finns hopp!

120 mm, f/8, 1/30s, ISO 100 (augusti 2014)

Eftermiddagsljus på Oxnö

SMHI lovade halvklart och vindstilla över Stockholms södra skärgård. Med en stark längtan efter att få komma ut med kameran i naturen, så räckte meteorologernas spådomar för att jag skulle köra de sju milen från Stenhamra till Gålö och Oxnö. Mitt favorittillhåll ute vid kusten.

50 mm, f/16, 0.8 s, ISO 100

Väl framme låg molnen tjocka över vattnet och inte den minsta reva i molntäcket släppte igenom något ljus. Men det var vindstilla, hällkaren låg välfyllda och spegelblanka efter allt regnande och i ryggsäcken väntade en termos varmt kaffe och goda kardemummabullar. Då kan man lugnt slå sig ner och vänta på det rätta ljuset.

75 mm, f/16, 0.8 s, ISO 100

Det var femte gången den här säsongen som jag satt här och filosoferade medan molnen rullade förbi. En strimma i horisonten ingav trots allt lite hopp. Kanske skulle solens sista strålar kunna leta sig in under molntäcket. 

75 mm, f/16, 8 s, ISO 100

Men nej inte den här gången heller. Naturens oförutsägbarhet är en del av fascinationen med att fotografera landskap. Nio gånger av tio så är det nåt som inte stämmer. Men den där tionde gången! Då får man valuta för all väntan. Den här gången fick jag nöja mig med en eftermiddag i absolut stillhet vid havet och gott kaffe med dopp. Och jag har anledning att komma tillbaka igen. Det duger gott för mig!

Ha en skön helg!