Sudret sjuder av liv

Sudret på södra Gotland sjuder av liv så här års. Lärkorna drillar oförtröttligt högt över strandängarna och svalorna jagar i flock i nära överljudsfart. På nätterna fyller näktergalarna landskapet med sina musikaliska krumbukter. 

90 mm, f/16, 0.4s, ISO 50, ND8-filter

Årets gotlandsresa blev kort. Fyra dagar och tre kvällar ute med kameran resulterade bara i några få bilder men gav en skön avkoppling från vardagsstressen. Kulingvindar fick havet att vältra sig in över de flata kalkhällarna nedanför Hoburgen - spännande men obekvämt!

När dimman rullar in

När dimman rullar in från havet över Sudret på södra Gotland så förändras landskapet. Kontrasterna löses upp och färgerna tunnas ut. Fåglarna tystnar och träden och buskarna förvandlas till suddiga figurer ute på strandängarna.

Årets vecka på Gotland präglades av flera dagar med tät dimma och svag vind. Det senare hör till ovanligheterna i det karga och utsatta landskapet, där vinden kommer åt från alla håll. 

58 mm, f/13, 1/8s, ISO 400

Straxt norr om Bottarve står tre magnifika, gamla väderkvarnar ute på en äng. Jag har ofta passerat här och väntat på ett lämpligt tillfälle för att få lite bilder. En tidig morgon låg dimman som mjuk bomull över landskapet och solen började precis att bryta igenom. Styrde kosan norrut mot Bottarve och spenderade en timme bland vädervarnarna, med några nyfikna hästar som enda åskådare.

82 mm, f/16, 1/20 s, ISO 100

Dimman ger både djup i bilden och lagom isolation från bakgrunden. Här passade det utmärkt för att maskera skogsbrynet och ge intrycket av ett öppnare landskap än vad som egentligen är fallet.

50 mm, f/16, 0.4 s, ISO 100

Åter på Hoburgen. De blommande oxelträden och stengärdesgårdarna försvinner in i oändligheten. Allt blir fuktigt och man får ideligen putsa bort imman från linsen. Då är det skönt att krypa tillbaka ner i sängen efter ett lyckat morgonpass med kameran.

105 mm, f/13, 1/10 s, ISO 400

Say Cheese!

Gutefår på Sudret vet hur man ska uppföra sig framför kameran.

Glad midsommar alla FS-bloggare!

Tidig morgon på Hoburgen

Du känner säkert igen det. Så här års är jobbet fullständigt hysteriskt. Allt ska hända innan semestern. Projekt ska avslutas. Ekonomisiffror produceras. Konferenser och sommarmingel och rapporter och  möten avlöser varandra i ett rasande tempo. Då är det läge att lämna allt för en veckas total avkoppling långt borta där mobiltelefontäckningen inte når. 

Jag åkte som vanligt till Hoburgen på södra Gotland för en veckas fotografering. Här är det fortfarande helt folktomt sånär som några få besökare till Hoburgsgubben och Majstregårdens restaurang på dagtid. Och mobiltelefonen funkar inte heller. Nog för att Telias nät finns tillgängligt, men det störs ut av polska och baltiska nät större delen av dygnet.

65 mm, f/16, 1/10s, ISO 100

De tidiga morgnarna var vindstilla och dimman bredde ut sig över strandängarna och det stilla vattnet, så det var värt mödan att masa sig upp ur sängen vid 0330. Efter ett par timmars fotografering var det desto skönare att krypa tillbaka i bingen och invänta frukosten.

100 mm, f/16, 1/25 s, ISO 100, focus stacking

Att ge sig ut med kameran i gryningen är något speciellt. Man är helt ensam tillsammans med naturen. Fukten i gräset och doften från havet. Lärkorna som drillar över strandängen bara för mig.

 50 mm, f/16, 2 s, ISO 50

Ha en skön helg!

Hoburgens fyr

Nästan var man än befinner sig på Hoburgen så finns fyren med någonstans i synfältet. Det runda, vita och svarta tornet och den vita fyrvaktarbostaden syns vida omkring. På kvällen och natten sveper de tre roterande ljuskäglorna tyst över landskapet.

Hoburgens fyr i den sena sommarnatten

Fyren byggdes 1846 och inledningsvis bestod optiken av tolv paraboliska speglar och oljelampor. Under årens lopp har ny teknik successivt  införts och fyren är elektrifierad sedan 1951. Numera består optiken av tre 1.8 m stora linser som roterar på ett lager bestående av 285 kg kvicksilver. 

Tunga roterande linser riktar ljuset i tre strålar

Maskineriet är levererat av franska Barbier & Bernard och drevs ursprungligen med ett urverk och ett tungt lod dom hängde ner genom fyrtornet. Fyrvaktaren var tvungen att "dra upp" urverket med jämna mellanrum för att linssystemet skulle fortsätta att rotera. Nu för tiden drivs maskinen med en elmotor.

Fyrmaskineriet och kvicksilverlagret

Det finns inte någon fyrmästare kvar eftersom fyren numera är helt automatiserad. Kvar finns SMHI:s väderobservatör Arendt Engström som bor här året runt. Arendt släppte in oss så att vi kunde få lite bilder.  Utsikten från fyren är fantastisk och vi hade tur med både bra sikt och ett nästan vindstilla sommarväder. Så är det långt ifrån alltid på denna utsatta plats mitt i Östersjön.

Utsikt över fyrvaktarbostaden

Mycket av väderobservationerna görs numera automatiskt, men nästa gång du lyssnar på sjörapporten och hör "Hoburg nordväst 19 meter per sekund och regn" så skänk gärna en tanke till Arendt!

 Fyren och den automatiska väderstationen sedd genom ett äldre väderinstrument

Källa: Svenska Fyrsällskapet