Bodhnath - Nepal

Efter tio dagar i Nepal befinner jag mig nu i stadsdelen Bodhnath i nordöstra delen av Kathmandu. Bodhnath är Nepals centrum för landets exiltibetaner och här finns en av världens största stupor med anor från 600-talet. Hit vallfärdar människor från från när och fjärran för att vandra i högervarv runt stupan, tända oljelampor och hålla alla hundratals bönekvarnar snurrande.

Fototillfällena är många, särskilt tidiga morgnar och i solnedgången, när turistbussarna ger sig av och lugnet lägger sig över området. Här kommer ett par smakprov från dagens fotoäventyr. Har svårt att avgöra kvaliteten på bilderna efter att jag dragit ner storleken till 640 pixlars bredd i PS Touch på iPad. 

Stannar här i ytterligare fyra dagar. Sen är det dags att vända hemmåt. Hoppas ni inte har blåst bort därhemma. 

I solens sista strålar - mot fjärran mål

Jag är den långsamma typen av fotograf. Jag behöver tid för att fundera och komponera. Missar nästan alltid det där avgörande ögonblicket, vilket gör att gatufoto inte är min grej. Men när jag upptäckte flygplanet på sin strävan mot fjärran mål så blev det bråttom. Fick slita kameran från stativet och köra handhållet. I brådskan glömde jag att slå på VR, så lite rörelseoskärpa blev det allt. 

120 mm, f/6.3, 1/80 s, ISO 200

Den här bilden har jag lagt rätt mycket tid på i efterbehandlingen. Mörkat ner himlen och lockat fram solljuset i lövverket. Dragit vitbalansen åt blått för att framhäva den kyliga kvällen. Den jämna och svaga gradienten i himlen var en utmaning eftersom det lätt började banda. 2% gaussiskt brus i ett övertäckningslager med 50% gråton fixade det problemet - alltid lär man sig nåt nytt.

Ha en skön helg!

Mycke' på jobbet? - ut och plåta!

Kvällarna blir allt kortare och det gäller att inte sjunka ner i soffan när man kommer hem, om man ska ha en chans att hinna med några bilder efter jobbet. Idag var det mulet, grått och blåsigt större delen av dagen, men vid fyratiden började en och annan solstråle leta sig ner genom molnen. Lufsade iväg med kameran och stativet under armen vid halvfemtiden. Redan i helgen hittade jag en ny kameravinkel i stenbrottet här i Stenhamra och nu handlade det mest om att vänta in rätt ljus.

40 mm, f/16, 1 s, ISO 50

Ställde upp stativet och tog några provskott. Inte så tokigt, men även att det är ganska vindskyddat inne  stenbrottet så vajade grenarna och lövverken friskt i vinden. Nu var det bara att vänta. Lyssna på tystnaden. Observera hur ljuset hela tiden ändrar sig.  När jag plåtar i naturen är fokuseringen total. Jobbtankar och vardagsbekymmer som bortblåsta! Vid halv sex började solen sjunka ner mot horisonten och vinden mojna. En kvart senare var ljuset perfekt, med en mjuk röd ton som fick höstfärgerna att piggna till. Tio minuter senare var allt över och det var dags att knalla hemåt igen. En perfekt avslutning på en kaotisk dag på jobbet!