Världens största häst

Min gode vän Peter har ett par fantastiska Shirehästar.  Stora, stabila och lugna djur som till och med jag som inbiten stadsbo vågar gå i närheten av. Shirehästar härstammar från England och används som dragdjur. De anses vara världens största hästras (enligt Wikipedia). Att det här är stora djur inser man när man kollar storleken på hovarna - ytan är tre gånger större än på en vanlig häst. Unghingsten Ace på bild 1 har en mankhöjd på 1.86 m och går nästan inte in genom dörren till stallet utan att ta i överliggaren. 

Jag besökte Almunge utanför Uppsala i helgen med  tanken att fotografera arbetet med hästarna under en dag och kanske lyckas fånga något av relationen mellan Peter och hans älskade djur.

Bild 1.  Precis som fotografer måste hästar öva, öva och öva

Bild 2. Ögonkontakt

Badsäsong i Väsby hage och tankar om att hitta bilder

Första dagen på semestern börjar med en tur till naturreservatet Väsby hage på norra delen av Munsö i Mälaren. Här finns kohagar, blomstrande slåtterängar med gott om både gamla knotiga ekar och pampiga enar som ger området dess karaktär. Vackert, somrigt, men hittar jag några bilder här? Och vad är det som gör att ibland kommer jag hem med minnekortet fullt och en annan gång blir jag helt lottlös?

Solsken, kaffe i termosen och en till synes oändlig semester framför mig. Vandrar runt i hagarna bland kor och kalvar oberörda av min närvaro. Fåren verkar lite mer försiktiga och makar på sig när jag kommer för nära. Nere vid stranden vid Roparhäll har badsäsongen äntligen kommit igång och badgästerna vågat sig i, åtminstone till knäna. 

För egen del väntar jag nog ytterligare någon vecka med badpremiären!

En knotig ek som gav upp redan för många år sedan ligger kvar och lockar till sig min uppmärksamhet. Hmm, kan det bli nåt av det här? Kanske vidvinkel i svartvitt, med kraftig kontrast? 

Efter ett par timmar i hagen och ganska få bilder i kameran styrs kosan söder ut igen och ett stopp vid Rastaholm. Här finns ett värdshus, vandrarhem och småbåtshamn men väldigt lite människor trots att säsongen borde vara på topp nu. Små segelbåtar på rad. Kanske seglingsskolans, eller för uthyrning? Repen är läckert gula och har intressant upprepning - jag provar ett par bilder.

Borta på parkeringen ett udda möte mellan en fin gammal röd Peugeot och en gaffeltruck. På väg mot sista vilan? Eller bara en okonventionell modell av domkraft?

Men vad är det då som avgör om man hittar några bilder eller om man kommer hem med tom kamera?  För mig fungerar det planlösa sökandet ganska dåligt. Att som idag bara vandra runt och se vad som dyker upp ger sällan särskilt bra utdelning. Att blixtsnabbt se situationer, detaljer, mönster i en komplex omgivning är en förmåga som vissa har naturligt och för oss andra är det frågan om att öva, öva och åter öva!  Bäst fungerar det när jag har en bildidé på näthinnan, som det handlar om att realisera. Kanske iscensätta eller aktivt leta upp miljöer och människor som skulle kunna passa in på idén. Vad ska bilden säga, vilken känsla ska förmedlas? Mörker, ljus? Abstrakt eller övertydligt? Som gammal projektledare vill man ha en kravspecifikation innan man sätter igång. Kanske lite fyrkantigt tänkt så här på semesterns första dag!  

Hur fungerar du och din kreativa process när du fotograferar? Skriv en kommentar och berätta!