Mittåt - det kanske var Vivitar 24 mm f/2,8...inte FD 35 mm f/3,5!

Angående gatufoto - får man fota folk precis hur man vill på stan även i Tyskland, som här hemma??

Som kuriosa, kan jag berätta en sak som en gång hände mig i Västtyskland....året ar sommaren 1985 eller 1986 tror jag.

Jag var på besök hos Thorsten & Ilse, mina goda (tyska) vänner i en liten stad vid kusten några mil söder om Kiel.

På lördagen så åkte vi in till stadens centrum för att jag skulle få se stan mm, och på typ "huvud-shopping-gatan" (gågatan, som var lång och rak, gick lixom i en svag nerförsbacke och sedan uppåt igen som man kan se på t ex Karl Johann i Oslo).

Jag stod där med min analoga Canon FTb och 35 mm FD-glugg, och blickade ut över den soliga affärsgatan med tämligen mycket folk och tog en vybild ner över gatan...men bara några sekunder senare kom det fram till mig en liten äldre skinntorr gubbe som ledde sin cykel, han var säkert sedan länge pensionär av åldern att döma, och var jätteilsken och skällde!

Han krävde att jag tog ur filmen ur kameran på ort & ställe och gav honom. På min riktigt goda tyska om jag får säga det själv, gjorde jag mitt allra bästa för att verbalt försvara mig, men han hade INTE gett sitt samtycke till att bli fotograferad! Jag nekade ihärdigt, han stod på sig (jag hade över huvud taget inte sett honom med cykeln i kamerasökaren) -

Han framhärdade envist och argt, och hotade med att kalla på polis...Min vän Thorsten (som då var lägre befäl på en motortorpedbåt till professionen), och som fanns någon bit bort, kom snabbt till min undsättning, och fick gubben efter ett tag att förstå att han var nog chanslös, och denne lommade sedan surt iväg med sin gamla cykel...

Han var nog en gammal nazist, med kanske inte alldeles fläckfritt förflutet...eller?? Vad tror ni?

Något liknande har aldrig förr eller senare hänt mig i Tyskland, trots att jag har vistats (och amatörfotat) i Tyskland många gånger både privat och i tjänsten.

Jag har inte kollat i mina bildarkiv, men jag torde kunna ha ett färgnegativ/papperskopia nånstans från tillfället...som jag kan scanna och kolla och se om jag hittar gubben med cykeln på min bild!

/B

PS. Jag måste här ärligt tillägga, att varken staden, gatan, cyklisten, vädret eller min kamera stämmer för bilden ovan... (utan den tog jag i Amsterdam i september 2019, men det är en helt annan historia!) DS.

En hälsning till alla på Fotosidan!!

Mellanlandning i Östersund...

Yippee!! Fick med min bild i Rapport, vädret idag!!

Äntligen!

Efter att mina bidrag så många gånger blivit refuserade när jag mailat in till SVT, så tog dom in och visade dom nyss min vinterbild från i morse kl. 7 - utsikten från mitt vardagsrumsfönster!!

Så nu har jag fått lite kompensation, för att jag heller inte blev bjuden på Nobelfesten!!

Er tillgivne

/B

Inlandsbanan och Hurtigrutten - en spännande fotoresa!

Jag har länge haft Inlandsbanan och Hurtigrutten på min "bucket list", och tidigt i våras hittade jag RESAN som skulle passa mej perfekt - på nätet...en paketresa sammanställd och administrerad av Inlandsbanan AB här i Östersund.

Resan började här på Västra Station i Östersund, egentligen två nätter innan jag anslöt till gruppen - att bo på hotell i sin egen hemstad föreföll lite väl lyxigt, dessutom har jag sett våra egna sevärdheter här på hemmaplan flera gånger förut, så jag tackade nej till sightseeingen och de två hotellnätterna här - mot prisreduktion förstås.

Bild 1 Karta över resrutt

Första etappen i Inlandsbanans rälsbuss började på fredagsmorronen 17/8 kl. 07:37 med målet att vara i Jokkmokk till kvällen...

Bild 2 Rälsbussen, lite gammal och sliten...men det är väl många av resenärerna också, inte minst jag själv!

Trots att jag är norrlänning son har rest mycket i vårt avlånga land, så insåg jag nu i än högre grad - det finns väldigt mycket skog! Resan upp till Jokkmokk blev ganska seg, trots att vi stannade för pauser efter vägen, och lunch i Vilhelmina. Matstället låg nära spåren, Bergmans Fisk & Vilt. Renskav - det var längesen jag åt! 

Bild 3 Somliga kan ju sova när man reser - men inte jag!

Tjappsåive ligger i närheten av Moskosel vad jag förstår... 396 m högt över havet, 1116 km från Stockholm! Det var snarare hållplats än järnvägsstation, och inga nypåstigna den dan!

Bild 4 Paus i Arvidsjaur - de båda rälsbussarna nord- resp. södergående möts här. Sedan man har sträckt på benen här gäller det att kliva på rätt rälsbuss...annars blir det en kort resa tillbaka till Östersund!

Bild 5 På perrongen hörs en riffad bluesgitarr...från stationshuset i Arvidsjaur. Beatleslåten "Come together" lirar han, riktigt svängigt med förstärkaren på hög volym...häftigt! Vilket mottagande! Innan vi anlände med rälsbussen, spelade han nog för älgen i förgrunden!

Hotell i Jokkmokk på kvällen, ett par TILL öl i hotellbaren på kvällen och hyfsat tidigt i säng. Många bilder togs med 5DMk3 och EF 24-105, kompakten G1x men också med min iPhone 6s - .dng råfiler med Lightroom-appen i smartphonen blir ju riktigt bra tekniskt sett!

Bild 6 Dispnentvillan i Malmberget - en utflykt nästa dag från Gällivare med tanken att flanera lite genom Kåkstan i Malmberget. Ovan ses den gamla förfallna villan, som tyvärr knappast är flyttbar till säkrare mark. Men vilken utmaning...att demontera resterna som finns kvar där och bygga upp disponentvillan "nut & bolt"-renoverad på en strandtomt nånstans! 

Bild 7 Nu är det klippt. Den övergivna frisersalongen visar på en dyster stämning numera i Malmberget - allt ska flyttas in till Gällivare, det finns fortfarande kvar gamla människor i stan som bott hela sitt liv här, men som nu tvingas flytta. Jag hörde att några pensionärer t.o.m med bara en månads varsel beordrats att flytta - till ny och dyrare lägenhet.  

Bild 8 Paus - för att inta ett Chiquita mellanmål...bilden är ett montage jag gjorde för ett par år sedan!

Inlandsbanan slutar här i Gällivare, sedan fortsatte vi nästa dag med SJ via Kiruna, Björkliden, och Abisko Turiststation över riksgränsen ända till Narvik. Så kom vi till atlanthamnen då - sista delen av resan från Abisko fram till Narvik var nog den bästa biten av tågresan med avseende på fotomotiv och spännande landskap.

Bild 9 Fin segelskuta vid kaj i Harstad.

En minibuss med plats för oss 8 personer i gruppen inklusive vår reseledare, mötte oss på järnvägsstationen i Narvik, för att köra oss de 13 milen till Harstad. Hurtigruttens fartyg M/S Midnatsol går inte in i Narvik, utan embarkering sker i denna lilla mysiga stad en och en halv timmes bilresa bort. 

Avgång med kryssningsfartyget efter att vi har kunnat äta frukost i lugn och ro ombord, i väntan på att våra hytter städas och görs klara efter disembarkerade gäster.

Anchors away! Nu är vi äntligen på väg, mot Lofoten!

Bild 10 Ju närmare Lofoten vi kommer desto mera imponeras jag av det vilda landskapet. Tur att jag hade gott om minneskortkapacitet!

Även om det inte var så mycket sol under resan, så var det heller inte regnigt. Lite oro i molnskyarna, lite vind och risk för regn gjorde att jag till slut bestämde mig för att inte åka med på den hafsörssafari som rederiet ordnade - 2 timmar i en mindre båt, typ fiskebåt, i det närmaste fullbokad och till det facila priset av 1390:- NOK per person. Jag kände också att jag inte hade packat ner tillräckligt med varma kläder för att vara ute i mindre båt på det sättet i det rådande klimatet!

Bild 11 Trollfjorden - "Storklas och Lillklas", det superlyxiga kryssningsfartyget "The World", en flytande bostadrättsförening eller en "Gated Community" till sjöss, har just varit inne och vänt i fjorden. Att äga en "barre" ombord på den kostar säkert en vacker slant! Vi fick förstås vänta på vår tur att åka in i återvändsgränden där.

Bild 12 Ett annat fartyg i Hurtigruttens flotta mötte oss sedan vi hade varit inne i Trollfjorden. Den här bilden togs med 5DMk3 och EF 24-105, jag hade inte telezoomen EF 100-400 till hands just då, och nere i min hytt gjorde den ju inte mycket nytta....

Bild 13 Första strandhugg på Lofoten var Svolvaer...Ett par timmar i land fick vi för att se oss omkring och bl a besöka Hurtigruttenmuseet. Fortfarande grått väder men fint ljus att fota i - sol och blå himmel är ju mycket svårare att bemästra fotomässigt tycker jag.

Bild 14 Resenärer av många nationaliteter hade några dagar att vara lat &  lyxig på...Trots att någon här på Fs skrev i en forumtråd att "M/S Midnatsol är antagligen det tråkigaste fartyget i Hurtigruttens flotta", jag tyckte däremot att fartyget var riktigt bra! Bekväma välutrustade hytter, bra mat, gott om plats att bara chilla...Hur ska då de andra fartygen vara - klart bättre enligt den foruminläggarens  mening?

Bild 15 En riktig "badjävel"...en viking som tar sig ett bad ute på däck i poolen, trots vinden och gråvädret!

Bild 16 Jag bad an annan resenär att ta en bild på mej med iPhonen...han var nog inte så van vid att fota med en telefon, utan han tryckte av flera gånger och råkade ta en selfie på sig själv (se bilden ovan), innan jag fick ändra fotoriktningen i telefonen så att han kunde se mig på displayen och ta min bild...

Bild 17 Frukostmatsalens överdådiga utbud...det var definitivt lite nyttigare/stadigare frukost än jag lagar till för mig själv hemma!

Bild 18 På väg med Inlandsbanan upp genom Lappland så korsade vi Polcirkeln första gången...och fick var och en ett diplom (certifikat) som bevisar detta...Samma sak på väg söderut längs kusten med Hurtigrutten, så passerade vi Polcirkeln än en gång - dock utan certifikat denna gång. Däremot så kunde man bli "nollad" med en hutt 4 cl fiskleverolja serverad av 1:e styrman ombord, för att inte glömma tilldragelsen!

Bild 19 Kompisar och reskamrater som har en fotosession - gulligt med lite "young love" , eller hur? (Panoramabild av två G1x raw-exponeringar, hopsydda i PS)

Bild 20 Sykkelheis - en spektakulär anordning för att ta sig uppför en brant backe på cykel! I Trondheim verkar det vara drag under galoscherna numera.... och "Nidaros" var ju sista anhalten på vår paketresa med både Inlandsbanan och Hurtigrutten.

Bild 21 Göran - en medresenär i vår grupp, väldigt trevlig Stockholmskille och entusiastisk fågelfotograf, som heller inte nappade på havsörnsafarin  - främst pga vädret. Vi hade några timmar att spendera i Trondheim, här på caféet vid Nidarosdomen.

Bild 22 Hemma igen med Norrtåg från Trondheim/Storlien via Åre och Krokom, efter en riktigt spännande resa med många fototillfällen.

Slutsats om att bära med sig min 5DMk3, EF 24-105 och telezoomen EF 100-400: På gränsen av vad jag vill släpa på under en resa! (och jag saknade faktiskt inte vidvinkeln EF 16-35 alls...)

Nu har jag ca 700 bilder att gallra och sortera - och förhoppningsvis kommer det att resultera i ett bildspel med ljudspår så småningom. Det här var ju bara ett begränsat urval av bilder...

So long - tills nästa resa!!

Börje 

21st Springmeet 19 maj 2018 i Östersund

Under alla år som jag har haft mitt fotointresse, först analogt men sedan tidigt 2000-tal mest digitalt, har läckra veteranbilar varit regelbundet återkommande fotomotiv för mej - och jag börjar nu på att ha en hel del riktiga pärlor i mitt digitala bildarkiv. 

Den här strålande försommardagen skulle visa sig att bli ännu ett tillfälle att fylla på min samling - och särskilt hoppades jag på att få en en nyupptäckt favorit som jag råkade se ute i trafiken på stan tidigare i veckan. Då skulle jag nog inte hunnit åka ifatt den, och vad ännu värre var, jag hade då heller ingen kamera med mig i bilen! Inte ens min smartphone!

Buick Eight förkrigsjänkare - i suveränt fint skick

Att fota klassiska bilar, och då inte bara häftiga jänkare, engelska sportvagnar och italienska fullblod men också udda fordon från olika tidsepoker har alltid intresserat mig. Nu är den säsongen äntligen här igen, och började med ett välbesökt Springmeet på det lilla sportflygfältet i Ope några kilometer utanför stan. 

Mängden plåt på denna hade kanske räckt till 3 st Anglior (den grå till höger om Cadillacen)?

Varmt och soligt väder, solen strålade från blå himmel - kanske inte optimalt för att fota bilbilder men det får man ta som en utmaning...! Jag hade ju hellre sett att åtminstone lite soldis och ett och annat stackmoln kunde ha visat sig. I och med att jag också i hastigheten glömde motljusskyddet till objektivet (EF-S 17-55 IS f2,8) hemma, var motljusbilder knappast att tänka på. Några bilder tog jag också med min iPhone 6s, som ju heller inte är nån höjdare för motljusbilder även om dng-råformatbilderna ur den är helt ok tekniskt sett.

Jag började med en snabb översiktlig "rundpromenad" över större delen av utställningsområdet, och tog några mobiltetelefonbilder av vissa särskilt intressanta bilar för att komma ihåg att fota senare under dan. Jag hade också med mig Leica M6:an med 28 mm Zeiss-gluggen, för att få några analoga svartvita bilder också.

Min nyupptäckta favorit? Fanns den här? Nej tyvärr - men hans kompis som äger en annan Chrysler var där, och bekräftade att den kärra jag sökte finns de facto i stan men att ägaren förvisso befann sig på detta Springmeet men utan att ha med den häftiga cab jag tidigare i veckan hade sett på stan. Vad trist!

Kompisens Chrysler Imperial Coupé - favoriten är en Chrysler Imperial Crown Convertible 1957, svart

Många av mina bilbilder finns ju i intressegruppen "Veteranfordon" här på FS, som jag har fyllt på efterhand och där jag nu har ett 60-tal bilder, både med bilder av egna bilar jag har ägt under åren men också andras dyrgripar som jag har gillat särskilt mycket.

En fransk "Madame" - Renault Caravelle, ganska sällsynt cab i synnerhet här uppe i norr

Jag gjorde en egen reflektion över mina bilbilder nyligen - som foton kanske dom är rätt så "stereotypa" och har en ganska låg grad av nytänkande bildmässigt sett. Men vad är viktigast för mig med bilderna? Att få till en bild som bildmässigt sticker ut, eller få till en trogen dokumentation av en fin veteranbil? Helst ser jag att båda delarna kan uppfyllas i någon mån, men måste jag välja det ena eller andra tror jag dokumentationsuppgiften att visa en särskilt fin bil får vinna - må vara på bekostnad av det fotografiskt unika.

Ford Thunderbird 

I vilket fall som helst, är det ju många med mej som delar bilintresset och stort fotointresse i kombination därmed - jag har ju haft förmånen att ha varit med redan under 50- och 60-talet där bilarna, rockmusiken och tidsandan speglade så mycket framtidstro och livsglädje!  

Jag rundar av med en ruskigt fint renoverad Cheva Bel Air - kanske den är essensen av alla 50-talare i Sverige, alla tiders "raggarbil" som den väl kallades när det begav sig...

Chevrolet Bel-Air 

Hoppas vi alla får ännu en fin veteranbilssommar!