The (Lullaby of) Birdland Jazz Club again..."Ich bin ein Hamburger"

”Hello Music Lovers...” was back in the days, the first you would hear after the opening signature jazz piece had faded out…the familiar, since a long time back subdued whiskey tinted voice of Leif ”Smoke Rings” Andersson  greeting you, always on late Sunday evenings on the steam radio, when I was just a young and inexperienced ”jazz rookie”.

That voice has, sad to say, faded out to infinite silence long ago, but he is well in memory among all us moldy, grey and probably dusty old Swedish jazz freaks. 

But nowadays our ”hearing aid paraphernalia” is technically top class, as always!

Why these retrospective sad thoughts now…?

- Well, yesterday nite, when I was younger and happier than I have been for a long time…, it was the greatest jazz nite Iv’e had for several years! As a matter of fact, I was last nite in Birdland, Hamburg.! The famous  NY jazz club Birdland has evidently a little satellite in Hamburg…by the same name!

This visit at the small, close & intimate jazz club, with seating capacity for 100-150 hungry-for-jazz souls - (apparently also starved for live jazz music during two tough covid-pandemic years, like many of us), was a treat from my dear german friend Jan, who invited me there.

What a great place! What a feeling, great impressive acoustically, and it also superbly lit, made me feel fully at home there in an instant!. Our reserved seats, at the rear of the small stage was not bad at all,  once the musicians got started! And a glass of wine to go with it, was just the perfect setting!

The band for the nite was the fairly new Canadian group, vocally led by the quickly rising star Ms. TIA BRAZDA, and her supportive and inspirational group with Alex Bird at the piano, Alex Bird on base, the drummer Alex Bird, trumpet & flygelhorn (?) player Alex Bird,  and the the eminent guitarist Alex Bird. _{*footnote: I didn´t catch the names of the various musicians, but I believe that one of them was the magnificent Alex Bird....sorry to have failed concerning their names! That´s why I named them all Alex Bird, they were all just great musicians!} 

TIA BRAZDA, the vocalist for the evening was, who have had a pause of a couple of years since her latest stage appearance, and now this gig in Birdland Hamburg was her first in two years. She is fr.o.m. Vancouver BC and Toronto Ontario, and the other band members come e.g also from Toronto, Montreal, Vancouver, and Nelson B.C (the drummer had in his early years lived in the Nelson area!). This dream team - a ”six-pack” that was definitely shaped in just my favorite jazz group design! And Tia’s interpretation of Charlie Chaplin’s  well-known “Smile” with that sensitive backing, really brought about a “wee (small) tear” into my eye!

All young musicians - one would of course have expected that given the occasion and the location, ”Lullaby of Birdland” would have been a natural (and prepared) closing number for this enthusiastic Hamburg audience - but, as their answer to concerning my humble request to perform that “jazz standard” was, it was sadly not possible that night - due to a pre-rehearsed "playlist" - a fully acceptable reason! 

Only warm and feelings just the same - I get happy as a child when I hear such good jazz music!

The covid virus safety measures that had been taken by the club management, impressed me as the careful Swede I am, i.e. a careful check of mandatory virus vaccination certificates, and ID-proof for each visitor,  must definitely have contributed to the fantastic  open and  intimate air there and then. Personally I was indeed relieved to be able to place the tedious-to-wear breathing mask in my pocket for a few hours!

Summary:  A really great night - do follow them to Berlin for their next stage appearance within short - you definitely won’t regret it, I promise you!

Lovingly yours, _{(what words did Leif ”Smoke Rings” Andersson close his radio sessions with? - I can´t remember!)}

signed Börje Norhager from Östersund ("the Biathlon WC’s Capital"), SWEDEN

Konvertera till annan världsreligion?

Nu när jag inte har fått resa på ett bra tag, och saknar kryssningarna på Europas floder så har jag hittat en ny Drömresa... I juni nästa år, en rundresa till havs omkring en av de mest spännande större ögrupperna under 14 dagar.

Kryssningssällskapet / researrangören har som extra aptitretare ovanstående "rusin i kakan" och trots att jag är inbiten Canon-nörd sedan väl 50 år tillbaka - både analogt och digitalt skulle det vara intressant att få testa Nikon under kryssningen på allt vad som kommer i vägen i form av unika fototillfällen betr. natur och sjöfågelliv mm.

Jag skulle ju då inte behöva ta med mig en tung och omfattande Canon-utrustning för denna once-in-a-lifetime kryssning, utan bara en bunt snabba och rymliga (CF?) minneskort....därtill kanske iPhonen och ev. en liten Canon-kompakt...

För att återknyta till min blogg-rubrik - risken är ju att jag efter resan konverterar till den "näst största DSLR världsreligionen Nikon" (här får jag säkert mothugg...?). Eller att jag under resan deppar ihop och saknar mina kära Canon-grejer eftersom jag inte alls får till lika bra bilder som med mina Canon-prylar...

Både resan och detta "foto-russin i kakan" är tveklöst jätteintressant...Varför man inte liknande erbjudande hos Skandinaviska/Europeiska kryssningsrederier, och då med Canon? Är Nikon mera "på tårna" i detta sammanhang?

Tilläggas bör, att resan 11 dagar i juni nästa år är ju inte billig, och törs man verkligen boka en dyr kryssning senast 31 oktober om några dagar? Corona-läget ser ju inte direkt lovande ut, även så långt fram som nästa sommar! 

Hemlighetsmakeri? Ja kanske....lite genant att fega ur är det ju...och att efterhand få överraska läsarna med en Fs-blogg med äkta bilder och reseupplevelser vore i sanning häftigt!

Nytt tillägg den 29/11 2020: Äsch, det är nog tramsigt att "mörka" resan...här är kryssningsrutten: 

Bild 2 Drömresan - kryssning med M/S Ocean Endeavour 14 - 24 Juni nästa år

Researrangören är Adventure Canada -

www.adventurecanada.com

 "Res med mej Stina/i en roddbåt til Kina/det går så lagom fort..." sjöng han, den gode Sven Arefeldt!

Tyvärr får jag nog nöja mej med roddbåten...

Pga. osäkerheten med Corona-viruset, den senaste utvecklingen och spridningen, och inte minst det höga priset på kryssningen så kommer jag nog att fega ur denna gång - måste jag motvilligt erkänna!

Ett annat år kanske jag kan låta drömmen bli verklighet!  

 Ha det bra - akta er för Corona!

/B

Mahlzeit!

Tommy och jag förra hösten på våran "äventyrsresa" i Tyskland - stannade för att äta lunch här, en liten stad vars namn vi har glömt...

Det var suveränt gott!

Lyckad resa och god mat överallt!

/B

Mittåt - det kanske var Vivitar 24 mm f/2,8...inte FD 35 mm f/3,5!

Angående gatufoto - får man fota folk precis hur man vill på stan även i Tyskland, som här hemma??

Som kuriosa, kan jag berätta en sak som en gång hände mig i Västtyskland....året ar sommaren 1985 eller 1986 tror jag.

Jag var på besök hos Thorsten & Ilse, mina goda (tyska) vänner i en liten stad vid kusten några mil söder om Kiel.

På lördagen så åkte vi in till stadens centrum för att jag skulle få se stan mm, och på typ "huvud-shopping-gatan" (gågatan, som var lång och rak, gick lixom i en svag nerförsbacke och sedan uppåt igen som man kan se på t ex Karl Johann i Oslo).

Jag stod där med min analoga Canon FTb och 35 mm FD-glugg, och blickade ut över den soliga affärsgatan med tämligen mycket folk och tog en vybild ner över gatan...men bara några sekunder senare kom det fram till mig en liten äldre skinntorr gubbe som ledde sin cykel, han var säkert sedan länge pensionär av åldern att döma, och var jätteilsken och skällde!

Han krävde att jag tog ur filmen ur kameran på ort & ställe och gav honom. På min riktigt goda tyska om jag får säga det själv, gjorde jag mitt allra bästa för att verbalt försvara mig, men han hade INTE gett sitt samtycke till att bli fotograferad! Jag nekade ihärdigt, han stod på sig (jag hade över huvud taget inte sett honom med cykeln i kamerasökaren) -

Han framhärdade envist och argt, och hotade med att kalla på polis...Min vän Thorsten (som då var lägre befäl på en motortorpedbåt till professionen), och som fanns någon bit bort, kom snabbt till min undsättning, och fick gubben efter ett tag att förstå att han var nog chanslös, och denne lommade sedan surt iväg med sin gamla cykel...

Han var nog en gammal nazist, med kanske inte alldeles fläckfritt förflutet...eller?? Vad tror ni?

Något liknande har aldrig förr eller senare hänt mig i Tyskland, trots att jag har vistats (och amatörfotat) i Tyskland många gånger både privat och i tjänsten.

Jag har inte kollat i mina bildarkiv, men jag torde kunna ha ett färgnegativ/papperskopia nånstans från tillfället...som jag kan scanna och kolla och se om jag hittar gubben med cykeln på min bild!

/B

PS. Jag måste här ärligt tillägga, att varken staden, gatan, cyklisten, vädret eller min kamera stämmer för bilden ovan... (utan den tog jag i Amsterdam i september 2019, men det är en helt annan historia!) DS.

Liten Frostviken-fotoexpedition

Det som lite drog ner betyget var att värdinnan (och gubben hennes?) passerade mitt middagsbord nära dörren igår kväll sedan jag ätit och ”slog mig ilsket i skallen” med: ”här använder vi inga mobiltelefoner i matsalen, hörni!!” ”Men jag ringer ju inte - ” replikerade jag (skrev på denna reserapport just då) ”spelar ingen roll” muttrade landladyn.

I farstun strax före dörren till matsalen har dom också en ”mobiltelefonlåda”, med flera fack, och ett par nedhängande laddkablar. Men två st android hjälpte ju inte mig...var är lightningsladden för oss lite exklusivare iPhone-ägare? 

Fjällgården i Jormlien

Nåväl en snabbsummering ger att...33 mil blev dagens etapp av totalt 80 mil rundresa... Vilhelmina, Stekenjokk, Jormlien, Fatmomakke, Ankarede (och särskilt Hällingsåfallet) är några av smultronställena - Ivars bilmuseum i Hoting är visst ett läckert smultron att räkna dit också!

Naturskyddsområdets informationstavla

 

Hällingsåfallet - riktigt häftigt!

Nu på kvällen den 21 juli, hemma igen! Trött efter bilande dessa 80 mil på 3 dagar, mest i skallen tack vare alla intryck! Jag har just laddat ner bilderna, det blev 740 objekt inkl videor. Lite att bita i för att ev. göra bildspel mm framåt hösten. Det analoga med svartvit film fick anstå denna tur!