Ännu en blogg: Om gräsmattor

Nej, inte om Gurskys! :)

Och strängt taget inte ens om gräsmattor utan om vattnet emellan.

.

.

.

Hur kom de här bilderna till? Jag tänkte i alla fall inte på Gursky då kan jag lova!

I höstas var jag på hemmaplan i Tyskland och gjorde en promenad på Devin, en halvö nära Stralsund som under årtionden, fram till i början av 90-talet om jag minns rätt, inte var tillgänglig för allmänheten, lika lite som en hel del andra områden nära gränsen eftersom militären eller polisen höll till där. De var som vita fläckar på kartan.

Nu är de natursköna områden, oskadda av hejdlöst byggande eller liknande.

När jag promenerade runt halvön slog det mig hur nära varandra det förbjudna och det icke-förbjudna egentligen låg. Bara ett stenkast ifrån varandra. Jag har hört några seglarhistorier av folk som råkade haverera och hamnade på förbjuden mark. Det var väl inget man längtade efter.

Då stod jag där, där man förut inte fick stå, och tittade över på den sida där man alltid har fått vara, och hade en lite overklig känsla mitt i det fina solskenet.

Jag tog två bilder. En som jag tror folk tycker är tjusig med förgrund och bakgrund efter konstens regler. Och en som jag tror får folk att haja till mer för att den inte faller lika bra i smaken och kompsinnet. Men är det någon av bådadera som får en betraktare att känna så som jag gjorde? En känsla av fjärran trots närheten? Vilken i så fall?

Nyfiken på åsikter!

2014-01-12 18:49   lersaker

Jag känner mera inför den övre bilden, då ditt uppsåt att föra fram känslan av att det gröna i bakgrunden ligger längre bort blir tydligt där.
Antagligen hjälper det kraftiga trädet och grenverket till, det står liksom lite och spärrar vägen som en vakt skulle göra kanske.
Intrycket är så idylliskt att tanken på att området skulle vara förbjudet inte är den första man får.

Svar från gatosi 2014-01-12 19:47

Tack för återkopplingen!
Riktigt så idylliskt var det kanske inte för ca. 20 år sedan, när dessa områden precis hade öppnats. Naturen har säkert hunnit med en del sedan dess. Men som sagt, inga fula vill- eller industriområden där inte.

2014-01-12 20:08   Annelie Worgard

Läser din text, tittar på bilderna, läser , tittar....tänker. Inför din fråga så känner jag att bild 1 är mest inbjudande.
Jag kan tänka mig att sjunka ner vid trädet och bara sitta och koppla av blickandes ut mot "ön" .så för bild finns inget av det du beskriver.
Bild 2 däremot, där möts jag inte av någon liten paus yta utan direkt ett motande blått band och jag känner där ett motstånd, att jag inte gillar att hindras av det blå utan vill över till det gröna.... vet inte om det motsvarar din känsla,förmodligen inte.
Sen blir man ju lite styrd av din text oxå....vet inte vad jag handelsattaché om du bara spontant frågat.

Svar från gatosi 2014-01-13 18:05

Det låter ju nästan som om du ser den där märkliga känslan mer i bild 2.
Tack för att du tog dig tid!

2014-01-12 22:11   RHelena

Den första bilden är fin och förmedlar känslan av lugn och ro, vackert landskap, genomtänkt komposition för att attrahera betraktaren.
Den andra är stram, ödslig, det är något märkligt, nästintill obehagligt, som lurar i det vackra...
Hmm... jag gillar nog nr 2 bättre... Kanske bara för att det finns gott om nr 1-typen av bilder.

Svar från gatosi 2014-01-13 18:07

Det gör det ju, eller hur? Jag kan roa mig med att ta sådana bilder som första ibland men ingenting som jag i vanliga fall är flitig med att visa upp.
Tack för ditt svar!

2014-01-12 22:39   Dubbelolle

Tvåan är en riktig Gurskybild! Vilken som är bäst beror väl på i vilket sammanhang den presenteras. Ettan är ju mer klassiskt komponerad o betydligt vänligare o lättare att gilla o ta till sig. Ingen av bilderna presenterad var för sig, hade fått nån kommentar av mig eftersom jag inte hittar nåt spännande i dom. Dom avbildar rakt av som det ser ut och det händer inget spännande. Hälsn, LO

Svar från gatosi 2014-01-13 18:10

Nej, det är definitivt ingen Gursky-bild! Jag heter ju nåt helt annat du vet... ;)

Skämt åsido: Det finns allt skäl av olika slag till att jag inte sysslar så mycket med naturfoto. Men här var jag inte så intresserad av naturens skönhet i första hand utan av en historia bakom den. Inte lätt att visa den i bild.