Ännu en blogg: De fotofattiga månaderna

Medan andra vid den här årstiden är fulla med nyårslöften, en-bild-om-dagen-projekt och dylikt har jag fotografiskt gått i ide. Samma sak som förra året. I LR-katalogen för 2015 finns EN bild i februari-mappen, januari 2016 sex stycken. När andra verkar vara laddade på nytt går luften ur mig. Varenda gång tänker jag "Nu är det kört". Men så såg jag sportkrönikan 2015 där bl.a. Sarah Sjöström intervjuades. Hon sa att hon, när hon står på startpallen, ibland tänker att hon kanske inte kommer ihåg hur man simmar. Sen går det tydligen ändå.

Någonting som jag tycker är ganska hämmande är ambitionen. I en av de senaste Skavlanprogrammen var den där rödskäggige norske skådisen med (vad hette han nu igen) och sa att hans ambition en gång var så stor att att han låste sig helt. Han spelade barnteater för att komma ifrån det.

Om jag själv har någon plan för det här året så är det nog att oftare ta kort utan vidare syfte, utan att fundera över i vilket sammanhang det kunde passa eller visas. Det är väl därför det är så bildglest just nu för vad fotar man då?

Den här bilden tog jag när jag egentligen knäppte några dokumentära bilder på rivningen av en gammal Uddevallaskola. Det är nog en sådan utan-syfte-bild.

Kan det vara så att fotografin är den bildskapande gren som funderar allra mest på vad som är en bra bild och huruvida den allmänna bildkvalitén ökar eller minskar? Nu har jag inte så många bekanta som sysslar med måleri eller teckning. Men jag skulle gärna vilja fråga någon om man där också för diskussioner om vad som är en bra bild. Man diskuterar ju visserligen vad som får räknas som konst och vad som är amatörverksamhet, så mycket har jag förstått. Men har man verkligen försökt att någonsin lista kvalitetskriterier för en "bra bild" på samma sätt som man gör för fotografi och vända och vrida på den frågan om och om igen? Rätta mig gärna men jag tror inte det. Vad beror det egentligen på?

Det kan man ju undra.