Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Mitt sämsta fotominne

En rubrik som man kan fylla i på sin profilsida. Jag har inte skrivit något där trots att jag har ett fotominne som fortfarande väcker lite ångest. För egen del är det annars ganska tunnsått med dåliga fotominnen, kanske beroende på att jag sällan fotar aktivt för just fotandet skull.

Oräkneliga gånger har jag givetvis misslyckats i bemärkelsen att det inte blivit några bra bilder eller att bilderna inte blivit som jag vill ha dem. Men detta ingår i paketet om man går runt och plåtar hela tiden, snarare regel än undantag att det inte blir så mycket att skriva hem om.

Men just denna gång, i min ungdom, hade jag tagit på mig att fotografera min dåvarande flickväns klasskamrater inför den stundande skolavslutningen. Som vanligt på den tiden var det Tri-X i kameran, klasskamraterna samlades utanför skolan och jag arrangerade efter konstens alla regler. Jag gav säkert intryck av att vara betydligt mer rutinerad än vad jag var, åtminstone tyckte jag det. Plåtningen i sig gick fint, jag drog av min rulle, sade hej och åkte därifrån.

En gång i mitt liv har jag lyckats att få en film att krackelera i framkallningen, krackelering beror på för stora och tvära temperaturskillnader ofta att man kör med för kallt sköljvatten. Detta hände mig på just denna rulle, som i sin tur bestod av bilder från mitt livs enda uppdragsfotografering. Alla såg ut som Ben Grimm i Fantastiska Fyran, alltså han som ser ut som en tegelvägg. Det var bara att försöka undvika möten och frågor tills det hela blåst över.

Kom att tänka på detta när jag hittade ett negativ som föreställer Monica, en flickvän för mycket länge sedan.

Inlagt 2014-07-30 14:04 | Läst 2286 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Shit happens. Har förbannat en del repor som totalt förstört bra bilder. Eller när man fotar med två hus, filmrullen i ena huset tar slut - och så öppnar man fel kamerahus. Eller när man kommit åt tidsratten och fått bildrutor som bara delvis exponerats ordentligt. Eller ...

För mig har det varit väldigt utvecklande att fotografera uppdrag. Det har tvingat mig ur komfortzonen och gjort att jag snabbt lärt mig nya saker. Efter ganska precis 20 år som yrkesfotograf är jag fortfarande nervös inför många uppdrag. Lite jobbigt, men det gör ju också att jag är på tårna.

Fin bild på tjejen.
Inte kul att det ska falera när det inte får falera. Har också ett liknande minne av en studentfotografering som inte blev så bra. I färg med dia och Cibachrome. Kontrasterna blev så stora att det var omöjligt att få fram några vettiga kopior. Men det berodde mest på att föräldrarna till den som jag fotograferade tvunget ville ha bilden inomhus, bland blommorna som stod uppställda. Upplyste om att det kanske inte skulle bli så bra då jag inte hade någon blixt och att jag ville ta bilden utomhus i skuggan istället, men det var stört omöjligt att ändra på så jag tog bilden som dom ville ändå. De fick i alla fall diorna som var någorlunda acceptabla (på gränsen) att titta på, men papperskopior blev det inga.
2014-07-30 17:51   Hans-Åke
Har ett liknande minne från en kursavslutning för många år sedan jag skulle ta en gruppbild på deltagarna, så gjorde jag och glad i hågen så skildes vi åt, jag med ett löfte om att var och en skulle få varsin bild. När jag framkallat filmen såg jag att skärpedjupet var felberäknat. Ibland blir det inte som man vill. Shit happens och naturligtvis var det en ren katastrof för mitt ego. Vackert porträtt på damen.
Må gott
/Hans-Åke
Fin berättelse och bild som jag tycker om! / Björn T
Härligt nostalgiskt inlägg och en vacker bild på tjejen!
Ha det så bra!
Dåliga fotominnen har vi nog alla. Det blir nog så för oss som fotograferar.
Fin bild på Monica. En ung skönhet!
Ha det gott Affe!
Jon Anders
Intressant och speglar vilken smal egg man balanserade på med analog fotografering. Här har ju digitalt fotande röjt undan sådana debacler. Samtidigt inte samma spänning (om man nu skulle behöva den).

Underbar porträttbild!

//GöranR
Svar från alf109 2014-07-31 00:28
Hehe, det var ont om digitalkameror i slutet av 70-talet. ;)
Det har för övrigt bara hänt mig en gång att jag förstört en film, nu är jag dessutom mer noggrann än i min ungdom så risken för den här typen av misstag är eliminerade. Jag litar fullt och fast på mina analoga kameror och filmer. Skulle nog lika gärna kunna vara ett minneskort som blir korrupt i så fall. :)
-affe
gorred 2014-07-31 02:11
Jo, förstås - hur man vänder sig har man ändan bak, som min mormor alltid sa... ;)