OmTag. Ett träd i natten.

Vid Högalidsskolan här i Stockholm finns ett träd som kontrasterar fint mot betongen som är i bakgrunden. Speciellt på natten uppstår det fina skuggspel i betongen. Jag har tagit många bilder på detta träd, här den senaste från i natt.

OmTag. Promenader, färg och svartvitt.

Jag promenerar mycket, förmodligen mer än de flesta. Dels gillar jag att promenera men jag har också en hund som kräver att få röra på sig. I går kväll var en sådan där fantastisk sommarkväll som jag minns dem från min barndom, precis lagom varmt och en luft som var lätt att andas.

Nästa alla mina bilder kommer till under dessa promenader, jag går aldrig ut för att ta bilder nu för tiden. Jag fotograferar sådant som råkar dyka upp på mina promenader. Alltid fotografera men (nästan) aldrig gå ut för att fotografera är en tumregel som funkar bra för mig. Det viktiga för mig är att jag alltid har kameran med mig och färdig för att ta de bilder som dyker upp, alltså aldrig kameran i väska eller objektivlocket på.

Från det ena till det andra, färg eller svartvitt? Jag hade tänkt att jag skulle plåta svartvitt ett tag och för att det skall funka för mig måste jag då bestämma mig för detta från början. Det krävs ganska olika seende för svartvita bilder jämfört med färgbilder. Nu har jag dock kört vidare med färg ganska mycket då speciellt den här årstiden ofta gör sig bra i färg.

Det finns också en del bilder som bara funkar i färg, liksom att det finns bilder som bara funkar i svartvitt tycker jag. I går kväll såg jag den ensamme mannen på Västerbron med den fantastiska himlen som fond. En bild som bara funkar i färg.

OmTag. Att närma sig "verkligheten".

Detta med bildbehandling för mig innebär normalt att försöka få till bilden som jag upplevde motivet. Sensorn/filmen registrerar för det mesta ganska linjärt till skillnad från hur våra ögon och hjärna uppfattar motivet. Ibland kan det givetvis bli ungefär samma sak, men så fort vi har ganska stora kontraster i bilden kan det ställa till det lite.

Den här bilden tog jag för att jag gillade dramatiken i himlen med det annalkande ovädret. Det är ett ganska bra exempel på hur kameran ofta ”plattar till” den här typen av motiv.

För att komma närmare hur ”det såg ut” så blev jag tvungen att öka kontrasten och strukturen framförallt i himlen lite. Jag använde ett par filter selektivt i Color Efex där jag la till en ram även i bilden som för övrigt bara är justerad i Lightroom. Bara ganska små skillnader, men betydelsefulla för mig.

Nu behöver man givetvis inte Color Efex för att fixa detta, men det är vad jag använde.

OmTag. Lite slitage på en mur.

Lite slitage och en tag på en mur. Gillar en del motiv utan att egentligen veta varför, speciellt när man gör dem svartvita.

OmTag. Vardagsbilder.

Funderat en del över de olika syften fotograferandet har för mig. Det är ganska stor skillnad på vad jag värdesätter i mina bilder beroende på om de är mer konstnärliga bilder (eller vad jag skall kalla dem), ren dokumentation, minnesbilder av händelser och personer eller rena dagboksbilder där inget speciellt händer.

De olika kategorierna går givetvis i varandra, men det blir ganska uppenbart när jag skall rensa bland alla mina bilder att jag behåller en hel del bilder bara som rena dagboksbilder eftersom de påminner mig om saker som i sig kanske inte är så betydelsefulla men utgör en del av mitt liv. Lite: ”Ja just det, det var den 17:e juli 2018 som vi var ute i Årstaskogen min hund och jag när vi plötsligt hamnade i den där otroliga regnskuren….” och liknade. Många bilder har ett värde bara för att minnas vad jag gjort eller inte gjort.

Eller mina bilder på mina sedan länge döda föräldrar, bilder som är viktiga för mig för att hålla ihop min egen livshistoria och bilder som har ett värde på ett annat plan. Egentligen är det väl sådana bilder jag tar, saker och händelser som dyker upp i vardagen, jag dokumenterar mitt liv helt enkelt. Några enstaka av dem kan även ha ett värde som fristående bilder för andra, men de flesta är nog bara värdefulla för mig själv.

Förr när jag gick ut på nätterna med mellan och storformatskamera och plåtade med film var det lite mer målmedvetet fotograferande. Jag bestämde som regel i förväg var jag skulle gå och ungefär vad jag skulle fotografera, men jag försökte även då fånga min stad som jag personligen såg och upplevde den. Men att ta egna bilder är ganska knepigt, vi är ganska många som ser ungefär samma saker och dessutom likriktas de flesta av oss av sådant vi ser som andra tagit, mer av samma ger lätt ännu mer av samma.

Det blir också en hel del upprepningar när man rör sig i samma miljöer hela tiden, som dessa bilder från igår. Jag vet inte hur många bilder jag tagit på Cementa och Stadshuset, de är otaliga.