OmTag. Vad är en bra bild?
Vad är en bra bild? Eller snarare vad menar vi med en bra bild?
Ofta bedömer jag och många andra ett fotografi snarare efter om vi uppfattar innehållet som engagerande än om bilden i sig är bra som bild. Det kan handla om den udda personen på gatan eller om det exotiska djuret i skogen eller kanske rätt och slätt en bild från en vardag som inte är våran från någon annan plats och kultur.
Bilder som ren dokumentation är givetvis viktiga, men de blir inte automatisk bra fotografier bara för att jag lyckas fånga något udda eller ovanligt eller rätt och slätt befinna mig på rätt plats vid rätt tillfälle?
Vid närmare eftertanke skulle kanske bilden av den udda personen vara helt ointressant om personen byttes ut mot någon med ett alldagligt utseende, liksom om det exotiska djuret byttes ut mot ett vanligt förekommande eller om livet som visar vardagslivet i den främmande miljön och kulturen var tagen i vår egen vardag.
En bra bild är när väsentligt innehåll fått skärpt form skrev Kurt Bergengren.
Men då både vad vi tycker är väsentligt innehåll och vad som är skärpt form är subjektiva storheter som beror av en massa olika saker som uppväxt, kultur, erfarenheter osv. så blir det uppenbart att det inte finns någon absolut sanning om vad som är en bra bild. Det som är en bra bild för mig behöver inte vara det för någon annan.
Det enda jag med någorlunda säkerhet kan uttala mig om är om jag tycker om en bild eller inte, många gånger vet jag inte heller varför en del bilder talar till mig och andra inte.
Men en sak är jag nästan säker på och det är att jag själv måste hitta vägen till mina egna bilder, inge annan kan lära mig att ta ”bra” bilder, det finns en gemensam nämnare när det gäller bilder jag tycker är ”bra” och det är att fotograferna tagit bilderna utifrån sig själva och inte bara följt något recept i form av olika regler osv.
Visst kan jag lära mig att ta bilder som är välkomponerade utefter olika regelverk osv. men bilder som bara bygger på sådant upplever jag ofta som döda och opersonliga.
Kort sagt tror jag att vi alla tjänar på att försöka ta bilder som känns bra för oss själva och strunta i att försöka ta bilder som vi tror att andra vill ha dem, om andra gillar dem är det en bonus. Dessutom är det så att de flesta stilbildare och stora fotografer varit föregångare och ofta sågats av samtidens förståsigpåare, just för att de vågat bryta mönster.
Kritiker tenderar att vara konservativa och dessutom jagar de gärna i flock, och det gäller såväl professionella kritiker som hobbytyckare. Som sagt, om bilden känns rätt för fotografen är det enda som räknas.
/Affe