OmTag. Det mesta blir nog upprepningar
Jag tittar på mycket fotografi och ju mer jag ser ju mindre är det som blir riktigt intressant. För tydlighetens skull är det på sin plats att påpeka att jag här skriver om dokumentär gestaltande fotografi. Andra typer av fotografi kan ha helt andra värden.
Men när det gäller den typen av fotografi som skildrar människor och deras livsmiljö i kombination med olika ansatser att skildra något inre tillstånd hos fotografen så känner jag mig ganska mätt. Det känns lite som att fotografi i dessa fall har svårt att nå hela vägen till mina känslor nu mera.
Mycket upplever jag som upprepningar och en stor del som att de bygger på effektsökeri, ofta i kombination. Utan bakgrundshistoria och syfte blir många bilder klichéer tycker jag: jaha, där är ytterligare en bild på en person x i situation y förstärkt med svärta och kontrast liksom. De säger mig sällan någonting, och efter alla man redan sett chockerar de inte ens längre.
Det blir ofta allt för otydligt vad man vill med bilderna eller vad man egentligen vill visa. Dessutom är det nog så för många att de tar sina bilder ganska snabbt och att de senare mest hänger kvar i upprepningar, där dessa upprepningar av naturliga skäl inte innehåller samma nyfikenhet och sökande och därmed också förlorar mycket av det som initialt gjorde bilderna bra?
Hälsningar
Jon Anders
-affe
-affe
Ha det bra Affe. Bengt
-affe
Ha det bra Bengt
Det är nog svårt att visa nytt i invanda miljöer. Men det går, om man är selektiv på ögonblicket... Men om vi "spammar" med ogenomtänkta bilder typ "här gick jag" så blir det en stor gäspning med frågan om vad bilden tillför. För min del handlar det mer om tillfället, ögonblicket, som härom dagen när jag helt plötsligt ser två män brotta ner en tredje i Kungsträdgården, "lugna ner dig", de bröt upp killens armar och tog med honom därifrån, Hamngatan, Sergels Torg... Sedan släppte jag dem... Men, var de poliser? Va de gangsters? Tillfället, som helt plötsligt blev spännande på en i övrigt känd plats... Chapman, skulle kunna va spännande, om det hände något. Annars är det ju "bara" vackert... //Peter
-affe
/B
-affe