Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Våren 2006 en grogg och rutten is på sjön

Det är vår 2006, farsan tar en grogg med Sixten fram på eftermiddagen. Sixten brukade titta förbi varje dag, liksom Stig som alltid brukade kika in när han hämtade posten i lådan tvärs över gatan. Gunnar som är med på bild i ett tidigare inlägg och John-Erik kom alltid förbi på onsdagar och lördagar då det var spel på hästar som gällde.

Det är en ganska stor skillnad mellan stad och land, just detta hur man tittar till varandra. Jag gick in på eniro och tittade, men det verkar som Sixten också är borta nu, och Gunnar gick bort ett år före farsan. Stig snackade jag däremot med för ett tag sedan så han hänger med fortfarande, han var klasskompis med min mor förresten. John-Erik har jag inte haft någon kontakt med.

Sally var 3 ½ år och vi var nere vid sjön, som så ofta. Kajsa (den äldre hunden) var säkert med hon också fast utanför bild. Konstigt att 7 år kan kännas som en sådan evighet när man tittar tillbaks på allt som hänt, samtidigt känns det som i går, en motstridig konstig känsla. Endast lite av de sista isresterna kvar på sjön, kallas rutten is av någon anledning förresten, och sommaren stod för dörren.

Inlagt 2013-08-22 04:20 | Läst 2275 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Minnen väcker blandade känslor. Ibland blir man glad av dem och ibland ledsen och saknad väcks till liv igen. Fint att ha bilder och minnas de och det man saknar.
Fina bilder och en mycket fin berättelse!
/Bengan
Tiden blir ett förunderligt ting.
Jag gillar verkligen dina bilder från Värmland.
/H
Vackert och vemodigt, ja tiden går - fina bilder. LO
Hej, goda minnen ska man vårda ömt och kanske låta dom vara bara minnen- ha de.
Jag läser regelbundet, och med stor behållning, din blogg. För min egen del är det när du skriver så här som jag tycker att den är som bäst. Befriande fri från dikotomin analog - digital, lågmält personlig utan att bli alltför privat och med bra bilder. Varför inte ge ut blogginläggen om Värmland i bokform där varje inlägg får bli ett kapitel :) Ett Sverige som en gång var och kanske fortfarande finns.
Hälsningar Tom
Du har lagt ut många bilder på din pappa. Det är alltid lika intressanta bilder och bra text. Jag fastnar också för bilden av Sally på bryggan. Den hunden är lik min hund Lizzy.
Hälsningar
Jon Anders
Det är sådana här bilder som är så värdefulla, alla minnen som kommer tillbaks när man tittar på dem.
Fint skrivet och fina bilder Affe.
/Krister
Hej Alf - Jag måste hålla med de andra läsarna.
Jag läser alla dina inlägg, men inte alltid får kommentera dem.
Du skriver väl och suplerer med fina s / v bilder.
m.v.h. Erik / DK
Som du säger, det är skillnad mellan stad och land. Tycker även dina fina bilder ger stöd för detta.

/Stephan
Tack ska ni ha.
Det blir en del minnen till och från eftersom jag skannar igenom mina värmlandsbilder i sakta mak.
Men å andra sidan, vad vore fotografi om inte att bevara fragment av tiden eller minnen?
-affe