En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Strövarkort 241. När en exponering blir till ett möte. Bilder från Iran.

Jag vandrade runt de trånga gränderna bland lerhusen i iranska staden Yazd. Solen höll precis på att försvinna och allting färgades dovt persikogult. Himlen gick mot duvblått och de enda ljud som hördes var motorcyklar och skotrar som for fram i gränderna och hotade vandrare till liv och lem. Motorerna morrar som stora rovdjur och man gör bäst i att hålla sig undan.

Då stod hon där plötsligt, flickan som sålde hemvirkade tofflor, i ett porthål med sina varor framför fötterna. De allra sista, nedtonande ljusstrålarna föll över hennes ansikte. Jag höll frågande upp min kamera och hon nickade. Hennes leende är knappt skönjbart, som hos Mona-Lisa. I den allra första exponeringen fick vi en nästan elektrisk kontakt. Sen bröt rovdjurens morrande magin och ögonblicket var över.

Inlagt 2017-11-13 15:32 | Läst 1080 ggr. | Permalink

"Mycket fina o lite obehagliga bilder, man kan förnimma en fara, hon tar en risk som exponerar sig för dig, ensam, jag kan känna lite sorg när jag tittar på hennes ansikte o uttryck.....LO"


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
det är många fina bilder du bjudit på från Iran Göran,det får en tacka för Med vänlig hälsning Ronny.
Monalisa var det första jag tänkte på när jag såg bilden! Fint fångat!
Mycket fina o lite obehagliga bilder, man kan förnimma en fara, hon tar en risk som exponerar sig för dig, ensam, jag kan känna lite sorg när jag tittar på hennes ansikte o uttryck.....LO
Lysande Göran. Ses på torsdag.