En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

En hög skojfaktor

Det ska va’ gött å leva, annars kan det kvetta! Det gäller även fotograferande. Det ska va kul. Ha en hög kulfaktor. Minst 7.0 på Richterskalan. Annars får det vara. Lessamt är det så mycket som är ändå: livet och all allmän pessimism. Och så den jävla vintern till på köpet.

Men när livet inte är särskilt kul, hur ska då fotograferande kunna bli det?

En sak kan vara uppskattning. Att bli uppskattad är kul. Det höjer kulfaktorn.

På söndag den 2 december blir jag Veckans fotograf på 591photography.com. Det är kul. Under en vecka visas bilder som jag har tagit. Som en utdragen utställning ungefär. Sånt piggar upp.

Annars kan man ju alltid göra yttre förändringar. Sälja några kameror till exempel. Eller köpa.

Jag har förvisso sålt, men det tas ut av att jag fallit för den leda frestelsen att köpa nytt. Eller förnya om vi nu ska göra en förskönande omskrivning. 

Efter att ha glott i sökaren på en ny kamera på en Heathrow-fotoshop i våras blev jag klart sugen. Det kunde bara inte hjälpas. Det var den bästa elektroniska sökare jag kollat in i. Klar som en kristallkula. Och med en blixtsnabb autofokus. När jag sen fick veta att man kan ta bilder med kameran utan att det hörs ett endaste pip när man trycker, var det bara en tidsfråga.

Fast jag stod emot länge. Jag är ju enligt min självbild inte en sån som köper nya kameror stup i kvarten. Jag är en sån som säljer. Men  till sist åkte jag ändå dit.

Blev då mitt liv helt annorlunda och helt plötsligt mycket skojigare av detta inköp? Självklart inte. Fast sökaren är bra och kameran tyst så är mitt liv lika trist och innehållslöst som förut. Så vad finns det för spännande saker i mitt liv att plåta? Några fulla punkare i Berlin?

Annars kan man ju alltid ge sig in på sitt eget mikrokosmos. Det som ligger närmast ens lilla liv. Som pillerskörden jag måste sätta i mig varenda morron för att få uppleva kvällen. Fan tro't, men det är vad doktorerna hävdar. Det ska va' gött att leva, som sagt. Får man ta kameran med sig upp till himlen?

 

Inlagt 2012-11-30 17:09 | Läst 2070 ggr. | Permalink

"Vilken jättebra bild på punkarna! Jag är väl ingen stor kännare av svartvitt men jag anar en mycket bra kvalitet på den bilden! Piller är inte kul (eller ja...en del är väl det) men det är ändå tur att de finns när de behövs. I min svepning tar jag nog med mig en Nikon och ett jävligt långt tele. Så jag kan fotografera alla där nere på jorden. Och en blixt. Ifall jag hamnar i källaren....... ;-)"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Vilken jättebra bild på punkarna! Jag är väl ingen stor kännare av svartvitt men jag anar en mycket bra kvalitet på den bilden! Piller är inte kul (eller ja...en del är väl det) men det är ändå tur att de finns när de behövs.

I min svepning tar jag nog med mig en Nikon och ett jävligt långt tele. Så jag kan fotografera alla där nere på jorden.
Och en blixt. Ifall jag hamnar i källaren....... ;-)
Svar från goranton 2012-12-01 09:39
Fast nere i källaren lär du ju lysas upp av levande eld. Bara att vrida upp ASA-kranen alltså så slipper du släpa på blixten.
/G
Menar du att Nikon 1 V ? är så bra
Ken ///
Svar från goranton 2012-12-01 09:43
Jag tycker det ja. Liten, smidig, lagom tung. Och förutom tysthet och sökare blir det förbaskat bra bilder. Oavsett allt som har sagts om den lilla pyttesensorn och allt det. Med ett extra handgrepp från Richard Franiec ligger den som gjuten i näven. Dessutom går den att köpa just nu för vad en normalkonsument lägger på chips en helg.
/G
Grattis till Veckans fotograf!
Den andra bilden är jättefin!
Trevlig helg!
Ewa
Svar från goranton 2012-12-01 09:44
Tack Ewa! Både för grattis och beröm.
/G