Den stora tomheten

Just som vansinnet kulminerar i Köln (snygg allitteration va?) sitter jag i soffhörnet och söker tröst i den nya Strömholmboken Post scriptum. Jag finner gott om det. Och förutom för mig flera nya bilder har boken dessutom ett osedvanligt bra tryck. Där brister det annars alldeles för ofta numera.

På sidan 349 hittar jag följande tänkvärda ord att ta till sig en dag då Hasselblad sprängt fånighetsvallen på Photokina med sin ädelträklädda Sony-kamera för dryga 40 papp:

"Men om fotografen ska frigöra sig från den nuvarande slentrianen fordras ett starkare personligt engagemang ... de flesta fotografer är nollor och idélösa slavar under sina kameror. Perfekt korn och knivskarp skärpa i ett foto har ingenting med fotografiskt skapande att göra ... (...) Vi vill förhindra det nu rådande mörkrumsraseriet och hejda teknikknuttarna, eftersom tekniken är ett medel och inte ett mål. För att kunna arbeta subjektivt - personligt - fordras förutom en stor portion tekniskt kunnande och vetande - mänsklighet."

Detta skrev Christer Strömholm nån gång på femtiotalet men det skulle kunna vara skrivet idag.

För mig lyser inspirationen mest som en ny lågenergilampa: kallt och känslolöst. Tillvaron känns tom och ointressant och mitt behov av att pilla på kameror, antingen dom är gamla och filmdrivna eller nya och med trähandtag, är klart begränsat. 

Så det är gott att det börjar höstas. För året och i livet.

2012-09-18 20:31   Gun-Inger Arvidsson

Glad jag blev att du gillar Christer Strömholm. Många gånger hann vi träffa varandra under olika omständigheter. Jag har suttit med honom på Moderna museet och tränat honom räkna efter det han hade sin hjärnblödning. Han var som person mycket ödmjuk mot mig i vart fall.

Jag var på fotografiska förra lördagen. Skall skriva en blogg om det en annan dag. I dag har jag skrivit om något helt annorlunda i mitt liv. Fyrtio år med en kamera.

När jag fotograferade i en skola i fyra år gjorde som Christer hade enbart ett objektiv 35 mm framkallade som han. Gav ut en bok om barnen 1991 som tyvärr blev som du mycket riktigt skriver ........ dålig i trycket........

Lycka till med dit lev med hans bok den är mycket välgjord....
Ha det gott
Gun-Inger

Besvara

Svar från goranton 2012-09-19 08:48

Hej Gun-Inger!
Tack för dina erfarenheter och tankar om Christer Strömholm. Han har betytt massor för mig, både som konstnär och som tänkare. Har njutit länge nu av Konsten att vara där från 1992 och därför känns nya boken så välgörande - ny. Som en nyspolad is eller så...
/G

Svara