Bilder som betytt nåt
Jag grunnar ofta på vad som en gång fick igång mig med fotografering. Visst, att stå bredvid min farbror i garderoben som var hans mörkrum och se bilderna tona fram i skålarna var magi. Svåröverträffad magi och säkert livsavgörande. Men sen handlar det ju också om vad som ska fylla den där fyrkanten. Det räcker inte med luft.
Det handlar förstås om bilder. Om att se kort, knäpp, fotografier och påverkas av dom. Ett av dom första var Rolf Winqvists snap av den våta flickan med sin våta tax på Nybroplan. Det är en bild som för alltid etsat sig fast i skallen på mig. Jag var tonåring när jag såg den och för första gången insåg jag att foto kunde vara nåt annat än julfirande hemma hos farmor eller plaskolek i Köpingsvik på Öland.
Efter det har bilder fortsatt att häfta sig fast vid mig. Några av dom minns jag och tittar ofta på. Det är det som är det fina: man har dom på armlängds avstånd i bokhyllan. Bara att plocka fram och slå upp.
Robert Frank, Tony Ray-Jones, Christer Strömholm, Henri Cartier Bresson, Josef Koudelka, Peter Simon, Brassai, David Bailey, Manuel Alvarez Bravo, Araki, Lars Tunbjörk, Carl Johan De Geer och många, många flera. Alla har dom gjort böcker där det finns en eller annan bild som jag återkommer till. Ofta och för inspiration. Eller för att låna Carl Johan De Geers ord: Med kameran som tröst.
Jag är glad att tillhöra denna krympande minoritet av fotoboksköpare. :)
-affe