En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Beröring

Det är i ögonblicket som det händer. Den där andlösa tusendelen av en sekund där hud möter hud, tanke slår mot tanke, känsla föder känsla. Eller där något skrumpnar ner och bara dör. Det är just där jag vill stå med min kamera, det är i den utandningen jag vill vara. 

The decisive moment, det avgörande ögonblicket. Cartier Bresson var förstås mästaren, men det fanns och det finns säkert fler. För det är väl ditåt vi alla strävar? Mot den där avgörande tusendelen av en sekund. Punkten som förändrar någons liv. Antingen det sker genom att jag bara ser och iakttar, eller inuti min kamera.

Jag torrfotograferar ofta. Tar en massa bilder i huvet utan kameran. Lämnar den hemma eller kvar i fickan och öppnar bara ögonen på vid gavel och full bländare. För att träna mig förstås, på att se för att kanske nån gång lyckas ta BILDEN. Men också för att inte missa själva livet. Det som ständigt pågår där, runt omkring mig. Hela tiden. I stort som i smått.

London, Storbritannien

Barcelona, Spanien

London, Storbritannien

Paris, Frankrike

Inlagt 2011-08-19 06:21 | Läst 1544 ggr. | Permalink

"Härligt! Håller med, den där tusendelen, som är så kort men som ändå kan påverka så mycket. Fina bilder här som speglar en beröring, värme! Gillar också dina tankar om "torrfotografering", och kan ofta svära över mig själv för att jag inte har kameran med mig. Bilderna dyker upp, den där tusendelen eller kanske till och med något längre ibland. Men de finns där. Jag ser dem. Och ibland önskar jag att jag hade en kamera inmonterad i skallen och bara kunde ta tillvara... Fina skildringar!! /Peter-L"


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Stor bländare måste man ha. Och det duger inte att titta på vädret. Att bara betrakta livet som passerar är bra träning.
Härligt! Håller med, den där tusendelen, som är så kort men som ändå kan påverka så mycket. Fina bilder här som speglar en beröring, värme!

Gillar också dina tankar om "torrfotografering", och kan ofta svära över mig själv för att jag inte har kameran med mig. Bilderna dyker upp, den där tusendelen eller kanske till och med något längre ibland. Men de finns där. Jag ser dem.
Och ibland önskar jag att jag hade en kamera inmonterad i skallen och bara kunde ta tillvara...

Fina skildringar!! /Peter-L