En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

På gatan igen

Så kom den då, dagen jag vetat skulle komma. Dagen då semestern upphörde och allt återgick till det vanliga igen. För det gör det väl? Blir som vanligt alltså?

Jag är inte mycket för summeringar. Av år som gått, ungdom som flytt eller semestrar som inte längre är. Det luktar av nostalgi och den stanken kan jag klara mig utan. Fast vittja säcken och se vad - eller om - där finns något på botten kan man väl få göra?

Men inte mycket hittar jag. Några snapps från Köpenhamn i juni är väl allt. Nästan. Och det berättar för mig att jag behöver en nystart. Ett projekt av något slag. Kan man få några idéer kanske? Tills vidare får jag väl nöja mig med att gå på gatan.