En äldre mans strövtåg genom tillvaron. Ibland med en kamera i handen.

Gatu-Japan 2.0

Det fanns mer varifrån korten i det förra bloggeriet kom. Japanska analoga knäpp alltså. Det är lite spännande att rota runt i det gamla när man inte förmår skapa något nytt. Varje vinter lägger år på mina axlar. Inte ens under en sån här mönstervinter, utan snö och extrem kyla, blir det mycket knäppt.

Men en japansk vår är något jag drömmer om. Körsbärsblomningen har jag förhoppningsvis kvar. Och att få ligga under träden och sörpla whisky medan kronbladen lägger sig över mig som florsockret på ett semmellock är en vision av paradiset. Om jag bara snällt äter mina d-vitaminer så kan det kanske bli verklighet en dag.

Klicka på korten så växer dom