Att vara där utan att vara där
Vi lämnar ständigt spår efter oss. Mänsklig närvaro kan inte döljas. Man behöver inte vara indianspejare för att kunna avläsa var andra gått före och vartåt de traskat. Vi gör kort sagt avtryck, om än inte alltid intryck.
Jag tyckte i gårdagens blogg att massturismen i London förändrat stan till det sämre. Och det anser jag att massturismen gör överallt. Jag är less på de stora hopar som föses runt Efesos, inte för att deltagarna är sååå intresserade, utan för att man ska ha varit där och sett det. Det ingår i resandet. Sak samma med pyramiderna, Capitolium, Taj Mahal eller Notre Dame. Man ska pricka av det. Ska ha tagit en bild med telefonen, gärna en selfie.
Men vad gör det med våra underverk? Man behöver knappast vara Einstein för att inse att slitaget blir enormt och att det på sikt inte finns några under kvar. Bara verk. Eller värk?
Fast vem är väl jag att fördöma andra människors rätt till vad jag själv vill se och göra? Livet är globalt och det är väl i stort sett bara nordkoeraner som inte har samma tillgång till jorden som vi andra har.
Så det är nog bara att hacka i sig och passa på och njuta medans det finns nåt att njuta av. Men spåren förskräcker.
London.
Dalhalla.
Punta Cana.
Amsterdam.
Wales.
Det finns fina ställen om man bara försöker välja en annan årstid tex!
Vi har tex tidigare varit i Skanör och Falsterbo på tidiga vårar och sena höstar, i stort sett folktomt, och det är underbara stränder att vandra på och även bada om manså vill! På hösten alltså! ;).
Det e samma sak i utlandet, man kan välja!
Men slitaget är nog svårt att göra nå't åt....
/B
Ps. Nordkoreaner och fattiga människor skulle jag vilja tillägga!
Vi i Sverige lever i stort sett i den bästa av världar, vill jag också påstå!
Fast vi gnäller! ;)
Ha en bra dag!