Paradiset är en dröm i svartvitt
Vad är det vi försöker åstadkomma med våra kameror? Vilka intryck vill vi sätta och bevara genom att rikta det kalla ögat mot det varma, veka livet?
Det varierar förstås. Vissa av oss vill bevara egna minnen. Andra vill låna av andras. Men de allra flesta vill nog bara plåta den där ekorren ute på gräsmattan för att de kan. För att de plötsligt har en telefon som inte bara går att prata i utan också att prata med.
Inte fan har bildskapandet vunnit nåt på det! Det tas fler kort än nånsin förr men inte har allt detta instagrammande gjort avbildandet bättre.
Tabloidtidningen Chicago Sun-Times har sagt upp alla sina fotografer och lägger ner fotoavdelningen. Bilderna ska i fortsättningen tas med iphone av tidningens journalister. Plötsligt upphöjs amatörism till professionalism genom ett penndrag av blaskans räknenissar. Och det är bara en tidsfråga innan våra svenska motsvarigheter följer efter. Redan nu använder de ju sig av "läsarbilder", ibland så usla att man får gissa vad de föreställer.
Enda slutsatsen av detta blir: Dröm! Inte om fornstora dagar utan om dom du redan befinner dig i och har kvar. Sluta att slåss mot övermäktiga krafter och ägna dig i stället åt att förädla i det lilla. Se det som en gerillaverksamhet varenda gång du pressar ner avtryckaren och tar en bild. Och göm undan den på en säker plats.
För som författarfavoriten Haruki Murakami säger:
Svaret är drömmar. Fortsätt att drömma. Stig in i drömmarnas värld och kom aldrig ut igen. Lev i drömmar för all evig tid.
utan textinnehållet kanske också läggs ut....
Läsartext! ;)
"Har du sett nå't, skriv till oss och sänd med en bild!"
Du får ditt namn i tidningen för besväret! ;)
/B
/Mikael Good