Skickebud.

Den lille svartmesen förmedlar årets julhälsning. Han planterar ett gyllene frö som genast gror och om en vecka så smått börjar spira som det nya året. God och gott till er alla!

Ekorr´n satt i fågelmaten, skulle stjäla frön...

I går morse väcktes vi av ett högljutt Fylking-rop "ÄNTLIGEN!!!" utifrån. När jag tittade ut genom fönstret förstod jag vem som jublade och varför. Hela vintern har ekorrarna kämpat för att komma upp till fåglarnas fröautomater. Nu hade en av dem lyckats!

Det är inte alldeles lätt att ta sig dit. För att hindra Nicke, vår älskliga lille kisse, från att sitta och vänta på stekta sparvar från himlen har vi satt upp fågelmatningen på ett avloppsrör av plast från Biltema. För att få någonting att hänga fröautomaterna i har vi borrat hål och trätt igenom två halva kvastskaft. Här ses en av dagens besökare utnyttja den klätterkonstruktionen.

Inte lätt som sagt, att ta sig till matskatten fordrar noggranna förberedelser! ”Hur ser det ut här månne?”

”Eller är det bättre på den här sidan? Jag provar!”

”Hjälp! Stolpen är ju såphal! Attans också!”

”Ooooiiii...HJÄLP... ojoj... jag är en flygekorre! Eller SuperSquirel??!! Mitt i flygande maran!"

Men det gäller att hålla masken! ”Alltså, va… jag skulle ju bara ner och kolla markfrötillgången!"

Så nu är det inte bara fåglarna som skall matas! Men vi fortsätter så gärna ett tag till med påfyllning av rören. Underhållningen vi bjuds i utbyte är av hög klass! Så vi får väl vänja oss vid den här synen.

För dom är ju så söta! Eller hur?

Vi hörs!

Nytt från Skåne-alperna

Skåne är platt, det vet alla. Tror dom. Egentligen är det ju så, att Skåne har flera bergskedjor som genomkorsar landskapet. Romeleåsen, Söderåsen, Nävlingeåsen för att nu nämna några. Den absolut viktigaste och mycket kraftfulla bergskedjan är Linderödsåsen, här benämnd Skåne-alperna. De högsta passen där är belägna på över 2000 dm höjd!

Jag och min fru har den stora förmånen att få bo på Skåne-alpernas nordsluttning, i den härliga bokskogsdjungel som breder ut sig här. Visst, litet uppblandad med lärk och gran på sina ställen, en och annan björk, ek och en hel del hassel, men ändå. Här njuter vi och vår hund Amba och katten Nicke av all den natur vi bor bokstavligen mitt i. En stor del av njutningen kommer av att följa livet i de närmaste omgivningarna med kameran.

Nu har jag, som ni kanske märkt, skaffat en blogg här på FS. Den tänker jag nu använda för att då och då plåga er med naturliga nyheter från dessa Skåne-alper. Det är nämligen så, att det finns väldigt gott om kryp här. Stora och små, fyrbenta och bevingade. En del av de små krypen kallas insekter, och dom har vi så gott om här i så många varianter att flera av dem finns egentligen inte! Som till exempel den jag pekade ut för makan och sa ”Har du sett den här, den ser precis ut som en barkbit!”. Jag petade litet på den, och den rullade en kort bit och låg stilla. Ja, det VAR en barkbit…

Vi har verkligen vår här nu. Snart 22 grader ute. En bra tid att starta en blogg, förutsättningarna bör vara goda att den inte bara förtvinar. Jag menar, det mesta tar sig med en väldig fart just nu. Se bara på fåglarna, dom tar alla holkar i besittning i rasande takt! Vi beställde tio stycken, och i går satte vi upp de fyra sista för i år, nu finns det tio nya holkar på tomten. Vi hade trettio ett tag, men åren, vädret, hackspettar och ekorrar har gått mycket hårt åt dom och reducerat antalet mycket hårt, så de nya är sannerligen välkomna!

Svartvita flugsnappare finns alltid här sommartid, nu har vi flera ståtliga hanar som ockuperat var sin holk och vaktar stenhårt medan dom väntar på att damerna ska anlända. Det ska bli intressant att följa, undrar om det duger? Det kommer kanske någon finkänslig dam och säger ”Och du inbillar dig att jag kommit hela vägen från Afrika för att bo i det där kyffet med dig? Bah!” Nåja, dom brukar vara bra på att övertyga sina fruar och nu finns det ju helt nya bostäder dessutom.

En av herrarna, han som tagit en gammal holk vid vår parkering, han har kolossalt stiliga gradbeteckningar i pannan. Det ser ut som två kungakronor i vitt på den svarta bakgrunden. Han ligger nog bra till bland damerna!

Han verkar vara människovan, han poserar nästan när jag fotograferar honom när Amba och jag passerar. Dom brukar alltid vara litet skygga i början och sedan vänja sig efter hand, jag trodde först att det var samma kille som bodde där i fjol och kände igen mig, även om jag vet att dom inte är ortstrogna.

Men nu har jag klarat ut att det inte är samma. Vi har aldrig haft någon hyresgäst som grisar ned så här tidigare. Och det är över tjugo år det bott flugsnappare där! Ska det vara tacken för gratis bostad? Va??

Nåja, han poserar ju snällt… Väldigt snällt och fint! Så det blir väl till att tvätta bilen ofta i sommar.

Vi hörs!