Knipan - Kommunfågeln

1990 tilldelade Skånes Ornitologiska Förening varje skånsk kommun en egen kommunfågel. Som symbol för Hässleholm utsågs knipan.

Knipan är en mycket vacker fågel. Hanens svartvita fjäderdräkt med den lysande vita kindfläcken är lätt att känna igen. Honan är brun på huvudet och gråbrunaktig med ett vitt vingband på kroppen. Den höga pannan är typisk för båda könen.  

Den förekommer i stort sett i hela kommunen. Påträffas i sjöar och rinnande vattendrag, men även i viltdammar och parkdammar.  

Knipan är likt mesar och hackspettar en hålhäckare. Den kräver alltså naturliga hål i gamla träd, ofta spillkråkehål, men godtar också uppsatta holkar för sin häckning.

Foto: Gert Svensson

När ungarna kläckts står de inför sitt livs kanske största utmaning, nämligen hoppet från bohålet ner till marken. Det kan ibland ske från mycket höga höjder. Sedan följer nästa utmaning – promenaden till närmsta vatten.

Om hösten drar kniporna mot öppna vatten runt södra Sverige, Danmark eller övriga Nord-västeuropa. När isen släpper sitt grepp i mars återvänder kniporna. Även om det är bistert kallt påbörjar hanarna genast friarritualerna. Hanarna höjer huvudet bakåt mot ryggen, slungar det sedan framåt mot vattenytan, sträcker på halsen och pekar med näbben rätt upp i vädret, pendlar med huvudet fram och tillbaka samtidigt som de ger ifrån sig visslande och knorrande läten.

Foto: Gert Svensson

Från att ha varit en typisk ”skogskommunart” vid tiden för Skånes Ornitologiska Förenings första atlasinventering i Skåne åren 1974-1984 har knipan spridit sig på ett nästan förbluf-fande sätt. Vid den senaste inventeringen åren 2003-2009 fanns arten som häckfågel i näs-tan samtliga skånska kommuner och knipan häckar numera även i halvöppna miljöer – till och med i vissa stadsmiljöer. Det som finns kvar att erövra är de rena odlingsbygderna. I Hässleholms kommun är bilden efter den senaste atlasinventeringen snäppet positivare än vad som gällde 30 år tidigare.

Knipa i par 

Förstora