Hökuggla

Hökuggla (Surnia ulula) är en fågel som tillhör fågelfamiljen ugglor.

Hökuggla är 35-43 cm lång och har ett vingspann på 69-82 cm. Hannar väger i genomsnitt ungefär 270 gram och honor 320 gram. I flykten har den med sin långa stjärt och vingform en höklik silhuett vilket gett den dess trivialnamn. Dock har den ett proportionellt större huvud än hökarna men i jämförelse med många ugglor ett ganska litet och runt huvud. Den har gul iris och ljusgul näbb. Ögonkransarna är vita, med svarta borst. Huvudet och halsen är svartaktiga på ovansidan, med vita fläckar. För övrigt är den brun på ovansidan, med vita fläckar och vit på undersidan, med mörka tvärlinjer. Vingpennorna är bruna, med vita fläckar. Stjärten är brun med vita tvärband. Juvenilen är något mer gråbrun och har inga tydliga linjer på undersidan.

Liksom andra ugglor har hökugglan en rad ganska olika läten. Fågeln sjunger under parningsleken med öppen näbb och reser fjäderdräkten under näbben. Den vippar upp och ned med stjärten och rör sig ryckigt i träden. Sången som hannen utstöter för att markera revir är distinkt och liknar ett rullande ”ho ho hoho y y yyyyyy”. Detta rop börjar jämförelsevis lågmält och stiger i ljudstyrka. Om ett par träffas är sången kortare och utförs ibland i duett. Under parningsleken har honan ett tiggläte vilket påminner om ett hest ”chät”. Ungarnas rop när de tigger om mat är däremot ett ”tschschui-epp”. Läten för att skrämma bort fiender och vid strider mellan artfränder är fräsanden eller klappranden med näbben.

Hökugglan är Jämtlands landskapsfågel.

Fler bilder  på min sida vigg5.se 

Rådjur

Rådjur

Rådjur är ett litet hjortdjur som väger 20–30 kg och honan och hanen är lika stora. Dess korta päls är till största delen varmbrun och könen är mycket lika. Rådjuret har ett hundskallsliknande läte

Rådjurens  reproduktionscykel är unik bland alla hjortar  Detta innebär att hon bara har en chans att paras under brunsten i juli–augusti. Vidare innebär den fördröjda implantationen att efter en framgångsrik parning då ett eller fleraägg befruktats och genomgått ett antal delningsstadier så stannar fosterutveckling  nästan helt upp. Denna ”vila” i fosterutvecklingen upphör vanligen dock i Sverige i månadsskiftet januari–februari då en normalembryonaltillväxt  och implantation  initieras. Getterna föder därefter mellan 1 och 4 kid efter 10 månaders dräktighet, i maj–juni. En till två kid är det vanligaste, tre kid förekommer sällan och fyra är mycket ovanligt. Kiden följer sin moderget till cirka ett års ålder då de ofta utvandrar eller åtminstone delvis lämnar mammans levnadsområde. Geten blir normalt könsmogen  vid ett års ålder men inte ovanligen, vid en dålig start i livet, först vid två års ålder. Det har visats att getkid under extremt goda förhållanden i England kunnat bli betäckta redan under sitt första levnadsår.

Rådjuret, till skillnad från exempelvis älg, kan inte ställa om matspjälkningen  utan behöver högvärdig föda för att överleva. I områden där vintrarna kan vara hårda kan rådjuret ha svårt att komma åt föda, och upp till 30–40 procent av stammen kan dö i svält, framför allt när det ligger djup snö på marken under en längre tid vilket gör detta till den största dödsorsaken. Främst slår detta mot djur med lägre förmåga att hämta föda, som kid, yngre hannar och äldre djur. Stammen har dock god återhämtningsförmåga, och återgår till tidigare antal efter ett par år.

                                                   ************************************

Förstora                                        **********************************

Så kom örnen ur dimman

Det har varit tö ett par dagar och med den dimma jättemycket ibland ser man inte så långt det kan bli fina bilder  en fin dimdag    Ur dimman kom Havsörnen 

                                                  Havsörn  ****************************

                                                     And      *********************

                                                   Mås  **********************

                          Glada  *********************************

                             Råka    ********************************

                                                        ****************************

               Knipa            *********************************

                    Örn      *************************************

                              Häger   *********************************

            Till sist blir det ett Storkpar  på deras bo 

Förstora 

Det lilla huset

Förstora 

Stockros

Stockros (Alcea rosea) är en blomväxt, populär som prydnadsväxt. Den tillhör familjen malvaväxter(Malvaceae) och kommer ursprungligen från Kina Stockrosen introducerades under 1400-talet i Europa (möjligen först via de Egeiska öarna) från sin hemvist i sydöstra Kina.

Stockrosen är två- till flerårig och högväxt, kan bli upp till 3 m hög. Kronbladen kan bli upp till fem centimeter långa och de kan vara vita, gula eller rosa till mörkt purpurröda. Ståndarröret är kalt och femkantigt. Stockrosen blommar från juli till september.

                                                                   *******************************

                                                         ***********************************

 Förstora 

                                                             *********************************