Tistelfjäril

Tistelfjäril (Cynthia cardui)är en art i familjen praktfjärilar  Fjärilen förekommer i nästan  hela värden  Enstaka fjärilar når ända till Sverige på försommaren  Arten är funnen i hela Sverige  också  till Vittsjö  där denna fjäril är fotograferad narmare plats på en fjärilsbuske på Vången  Men  den kan inte övervintra  här i Sverige  

Fjärilen har en vingbredd på 51-62 mm och är ljusbrun med svarta fläckar samt vita fläckar nära framvingens spets. Det är en utpräglad migrant som i Europa under våren vandrar norrut från medelhavsområdet. Tistelfjärilen lägger ovala, ljusgröna ägg på tistlar och nässlor , där larven lever mellan  sammanspunna blad  Den nya generationen  flyger på  sensommaren , och tillsammans med nya  invandrare kan den ibland uppträda talrikt 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se  

Nu funkar det 

Rödstjärt

Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) är en insektsätande fågel som tillhör familjen flugsnappare.

Rödstjärt häckar i hela Sverige, men förekomsten är tätare vid norrländsk tallmo och i fjällbjörkskog. Den anländer Sverige under första halvan av april-maj och flyttar i augusti-september men arten observeras fortfarande så sent som i mitten av oktober

Rödstjärten är en slank fågel som mäter 13-14,5 centimeter på längden och väger mellan 12 och 20 gram. Den har svart vass näbb, typisk för insektsätande fåglar, och svarta ben. Den sitter ofta upprätt och darrar med den roströda stjärten. Den adulta hanen har sommartid en iögonfallande färgad fjäderdräkt med djupsvart ansikte och hals; vit panna; grå hjässa, nacke och rygg; och brunaktiga vingar. Bröstet, buken och stjärten är lysande tegelröda, där färgen på stjärtens mellersta stjärtpennor varierar från mörkbrun till svart. Honan är oansenligare brunaktigt färgad med ljust beigevitt bröst och vit buk och undergump, medan stjärten är färgad som hanens.

Under sensommaren, innan flytten, genomför rödstjärten en komplett ruggning och anlägger då en dräkt med ljusa bräm, vilket ger den ett närmast urtvättat utseende. Dessa ljusa bräm nöts bort under vintern vilket resulterar i hanens kraftfullt färgade praktdräkt om våren.

Rödstjärten placerar sitt bo främst i trädhål, men även i byggnader, håligheter i marken, stenrösen och fågelholkar. Boet byggs av honan och består mest av torra strån. Den lägger i genomsnitt 5-7 enfärgat ljust blågröna ägg som ruvas av honan i 11-15 dygn. Kullar med allt från 3 till 10 ägg har rapporterats. Ungarna stannar sedan i boet i 12-15 dygn och matas av båda föräldrarna

Göken, som är en häckningsparasit, lägger ofta sitt ägg i rödstjärtsbon.

I stora delar av norra och östra Europa fanns förr föreställningen att rödstjärten var en helig fågel, ofta förknippad med Frälsaren. En utbredd myt berättar att om man betedde sig illa mot rödstjärten mjölkade korna blod, och fågeln har därför i vissa delar haft namn som "blodfågeln". I andra myter är rödstjärten istället olycksbringande. Exempelvis mjölkar korna blod eller får rödsot om en rödstjärt flyger under dess buk eller biter i dess juver. I Finland finns det berättelser om att när rödstjärten bygger sitt bo i ett hus så kommer det att eldhärjas, medan man i Norge berättade att om rödstjärten flög över vägen när man var på jakt kunde man lika gärna vända hem, för då skulle man missa allt med bössan

SE fler bilder  på min sida  vigg5.se

Kvickgräsfjäril

Kvickgräsfjäril, Pararge aegeria, är en fjärilsart i familjen praktfjärilar. Vingspannet varierar mellan 35 och 42 millimeter, på olika individer

Den nordliga formen är på ovansidan mörkare brun med ljusgula och ljusbruna fläckar. Denna form har ögonfläckar på motsvarande ställen som den sydliga formen. Undersidan är beige, brun och grå i olika nyanser och med ögonfläckar som den sydliga formen. Larven är lika för både den nordliga och den sydliga formen. Den är grön med en bred mörkgrön rygglinje och flera smala, ljusare linjer på sidorna. Den blir upp till 25 millimeter lång.

Hanar av kvickgräsfjäril är territoriella och etablerar revir i stora solfläckar som bildas när ljus tränger igenom trädskiktet i skogsmiljöer. Hanarna sitter i dessa solfläckar och väntar på att en hona ska flyga förbi. Om en hona flyger förbi flyger hanen genast an och följer efter henne en bit. Efter ett tag landar de två fjärilarna och hanen börjar då uppvakta henne. Skulle däremot en annan hane närma sig en solfläck som redan är upptagen flyger den sittande hanen upp, och de två inlåter sig i en revirstrid i luften. Revirstriden består av en flygduell där hanarna cirkulerar tätt runt varandra, utan egentlig kroppskontakt. Den hane som sist ger upp flygduellen är den som går vinnande ur striden och får ensam tillgång till solfläcken, medan förloraren tvingas lämna och söka vidare efter ett annat lämpligt revir. Vanligtvis är revirstriden över inom ett fåtal sekunder, men kan i enstaka fall pågå i ett tiotal minuter. Den längsta dokumenterade revirstriden mellan två hanar av kvickgräsfjäril pågick i 94 minuter

De här bilderna är fotograferade  på Skansen backan i Vittsjö 

Se fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

I Sverige är den en ovanlig gäst. Rödhuvad dykand

Rödhuvad dykand (Netta rufina) är en fågel som tillhör gruppen dykänder inom familjen änder

Honan är mestadels ljusbrun, med mörkare rygg och hjässa, vitaktigt ansikte, mörka ögon och mörk näbb. Hanen i eklipsdräkt liknar honan. Dess lockläte låter ungefär ”beet".

Rödhuvade dykanden häckar i stora vasskantade slättsjöar och vikar eller grunda saltsjöar i södra Europa och södra och centrala Asien. Den är delvis en flyttfågel och de nordliga bestånden flyttar längre söderut till norra Afrika över vintern. 

I Sverige är den en ovanlig gäst. Första gången rödhuvade dykänder häckade i Sverige var 2012 i fågelsjön Tåkern.

Rödhuvade dykänder är sociala utanför häckningssäsongen och bildar stora flockar på vintern, ofta tillsammans med andra dykänder, som brunänder. Rödhuvad dykand kan förbli under vatten upp till 30 sekunder. Den födosöker främst genom att dyka efter, eller "beta", vattenväxter. Den kan bli upp till sju år gammal.

Rödhuvad dykand blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt bo bland växtlighet vid kanten av sjön och lägger 8-12 ljusgröna ägg, som den ruvar i fyra veckor. Ungarna är borymmare och blir flygfärdiga efter 45 till 50 dagar.

Denna Hona av rödhuvad dykand  är fotograferad på Magle Våtmark som födosökande gäst 

Se fler bilder på min hemsida  vigg5.se

Minken har redan kräftpremiär i Vittsjön!

Mink (Neovison vison)

Nu har  minken fått minkvalpar på Skansenområdet  så nu gäller  det att skaffa mat till  tre hungra  ungar  det är att fånga  många KRÄFTOR   här har  mor mink som har  fångar  en fin KRÄFTA

Den vilda minken vistas främst i närheten av vattendrag, sjöar och våtmarker. Födan varierar, men utgörs sommartid i huvudsak av större kräftdjur, groddjur och mindre däggdjur (i Nordamerika främst bisam, i Europa smågnagare, hardjur och mullvad), samt sjöfågel, främst måsar och änder, speciellt ungar. Vintertid lever den huvudsakligen av fisk.

Det finns ett flertal godkända modeller av minkfällor som motsvarar kraven ur djurskyddssynpunkt. De fällor som ofta föredras är av typen slagfälla, där minken dödas omedelbart genom att en fjäderbelastad metalldel krossar kraniet.

I Sverige och Tyskland får mink jagas året om för att förebygga skador på annat vilt.

 De här bilderna är tagna i dammen vid gamla  sågen på Skansen området 

Minken  simmar  stolt med en KRÄFTA i munnen  som  blir  frukust  till de tre minkvalparna  

Se fler bilder på min hemsida  vigg5.se