Ladusvala

Ladusvala (Hirundo rustica)  Ladusvalan är en tättingmed ett distinkt utseende med blå ovansida, lång, djupt delad stjärt och böjda spetsiga vingar

Ladusvalan är en fågel som trivs i öppna landskap och häckar ofta i byggnader uppförda av människor. Den bygger ett skålformigt rede, av bland annat lera, i lador eller liknande byggnader och livnär sig avinsekter som den fångar i flykten.

Denna art lever i nära anslutning till människor, och dess vana att äta insekter har medfört att människorna ofta haft en tolererande inställning till arten. Detta stärktes förr även av vidskepliga föreställningar kring fågeln och dess bo. Det finns många hänvisningar till ladusvalan i litterära och religiösa verk, både på grund av att den lever i människans närhet och på grund av dess tydligt märkbara årliga flyttning.

 Ladusvalan är Sveriges vanligaste svala. Den häckar över hela landet ända upp till Torne lappmark i norr. Den är allmän i södra och mellersta Sverige, men mer sparsam i Norrland. De svenska ladusvalorna övervintrar i mellersta och södra Afrika och de återkommer till Sverige som den tidigaste svalan i slutet av april eller början av maj.

En hane är 17–19 centimeter lång inklusive 2–7 centimeter långa yttre stjärtpennor. Den har ett vingspann på 32–34,5 centimeter och väger 16–22 gram. Den har skimrande stålblå ovansida och rödbrun panna, haka och strupe, som avskiljs från de smustvita underdelarna av ett brett mörkblått bröstband. Den känns igen på att de yttre stjärtpennorna är mycket långa, vilket gör stjärten mycket djupt kluven.

                                                                                          ***

                                                                                               ***

                                                                                               ***

Förstora 

Storspov ( Numenius arquata )

Längd  50-60 cm 

Ängens absoluta karaktärsfågel och svensk mästare i lång näbb . Sitter ofta helt öppet meddelar med ett bubblande rop att här är mitt revir .

En stor vadare , ungefär som en skrattmås med långa ben , och lång nedåtböjd näbb (10- 15 cm lång ) . Honan har längst näbb , annars är könen lika  Svagt gul fjäderdräkt översållad med pilformade svarta fläckar på hals och buk samt ett svartbrunt mönster på ryggen . Kan inte förväxlas med någon annan fågel än småspoven .

Förstora 

Vit stork ( Ciconia ciconia )

Längd 100- 115 cm  Vingspann  195- 215  cm 

Storken har spelat stor roll i vår allmogekultur  och är nära knuten till människan .

Omisskännlig  med långa ben röda ben och näbb samt svartvit  dräkt . I flykten har den , jämfört med tranan .något längre hals än ben . Har en slö aktiv flykt med regelbundna glid  på kupade vingar , ofta med uppknorr på vingspetsrna . Är mycket bra på att utnyttja termikvindar  för att segelflyga  

Förstora 

Blåmes

Förstora

Fler bilder på den lilla söta ock vackra Blåmesen

Småskrake

Förstora