Öland dag 3: Dimmig avslutning med ny art för Sverige

Det blev en regnig förmiddag den tredje dagen på Ölandsresan i mitten av maj 2013 så vi åkte ned till Ottenby och fotade några blöta fåglar som satt och kurade i det dåliga vädret.

Tanken var att vi skulle åka hemåt runt lunchtid men så kom det ett larm om en Svarthakad buskskvätta som hade setts vid Sandby skjutfält. Det blev en snabb transport dit och när vi kom fram så fanns det skådare på plats som nyligen hade sett den. Vi gav oss ut på fältet där det fanns många små buskar för fågeln att gömma sig i men det var inte lätt att hitta den. Man fick fota lite på chans när man såg en fågel i en buske och sedan kolla i kameran vad det var. På det sättet lyckades min kompis fota fågeln men själv hade jag inte samma flyt. Det kom några skådare som använde tubkikare och dom såg fågeln ganska omgående men det var inte på fotoavstånd. Fågeln visade sig vara skygg och lät oss inte komma nära. Dessutom drev det in dimma som gjorde fotografering näst intill omöjligt.

En Ängshök flög förbi i dimman lite spöklikt.

Det var ingen idé att fortsätta försöken med att fota den Svarthakade buskskvättan i dimman så vi började packa in utrustningen i bilen. När vi höll på med det så kom det ett nytt gäng skådare och det dröjde inte så lång stund för dom att hitta fågeln. Dessutom lättade dimman lika snabbt som den kom så jag fick en ny chans. Denna gången lyckades jag men det blev en bild på långt håll och dimman hade inte helt försvunnit.

Efter att till slut lyckats få bild på den Svarthakade buskskvättan så var det dags att åka hemåt. Vi stannade på McDonalds i Nybro för att ta en hamburgare. När vi satt och åt så kom det ett larm om att en Spansk sparv hade setts i Rydaholm, som är en ort i Småland. Det var ingen längre omväg för oss så vi bestämde oss snabbt för att åka dit. Det framgick också av larmen att det var en fågelart som inte setts tidigare i Sverige. Det gjorde det än mer spännande. På vägen så kom det nya larm där det tyvärr stod att fågeln inte hade setts så det verkade inte som att vi skulle få se den. Vi bestämde oss ändå för att åka förbi och vänta en stund på obsplatsen. När vi kom fram så var det många bilar och skådare på plats så det var lätt att hitta. När jag klev ur bilen så frågade jag direkt en skådare vart fågeln hade setts senast. Då sade han att den hade dykt upp nu och han var påväg till bilen för att hämta kameran. Vi plockade då snabbt fram vår utrustning och rusade fram till platsen. Andra skådare hjälpte mig att visa vart i ett träd som fågeln satt. Jag hann ta några bilder innan fågeln plötsligt flög iväg och försvann.

Det var ett otrolig tur att vi kom fram till Rydaholm precis under den korta tid som fågeln visade sig. Det var den enda dagen och tidpunkten som fågeln sågs enligt rapporter i Svalan. Mer än nöjda åkte vi hemåt från ännu en lyckad tur till Öland.