Ramséns Naturfoto
Fågelskådning på Öland våren 2012 dag 2
Åkte ut till Västerstadsviken på morgonen. Det var soligt och varmt. Fick bra bilder på Skärfläcka, Småtärna, Större strandpipare och Silvertärna.
Småtärna
Större Strandpipare
Silvertärna
Vid Stormaren dag 1 fick vi tips från andra skådare att Höksångare fanns vid Karl X Gustafs mur så vi bestämde att oss åka dit. Det tog inte någon längre stund att hittade sångaren. Jag hade sedan tidigare tagit kanonbilder på höksångare så jag hoppade över fotograferingen och satte mig i skuggan av en buske och njöt av det fina vädret samt den vackra sången från höksångaren
Åkte sedan till Albrunna lund och fick bilder på Taltrast och Näktergal.
Taltrast
Näktergal
När vi varit ett tag och skådat i lunden kollade vi larmen och fick se att en Rosenstare hade setts vid Kungsgården ett par timmar tidigare. Vi åkte genast dit men när vi kom fram var det tomt på skådare och någon Rosenstare såg vi inte heller. Vi gav inte upp utan började leta efter starflockar i området. Efter en stund hittade vi en starflock och i den flocken fanns Rosenstaren. Fick bilder men på lite väl långt avstånd för att dom skulle bli riktigt bra. Man ser iallafall tydligt att det är en Rosenstare.
Rosenstare
Vi åkte vidare till Möckelmossen men det ledde inte till några bilder. Nästa stopp var vid Näsbybadet men det gav inget speciellt det heller.
Åkte återigen till Ottenby och tog kort på en Mindre flugsnappare i Bertils trädgård. Avslutade sedan dagen med några fina skymnings och solnedgångsbilder.Kvällen var inte alls lika varm och skön som kvällen innan. Det blåste från Östersjön och det kylde ganska ordentligt.
Mindre flugsnappare hona
Mås i skymningen
Solnedgång över västrevet vid Ottenby
Fågelskådning på Öland hösten 2010
Oktober 2010 åkte vi på ännu en skåderhelg till Öland. Denna helg var det vackert väder. Ett högtryck hade en tid dominerat vädret öster om Öland. Det fanns goda förutsättningar att det skulle dyka upp östliga rariteter på Öland. Första skådardagen startade vid Ottenby. Det var många skådare på plats. Det dröjde inte så länge innan fågelstationspersonalen visade upp en Brandkronad kungsfågel. Jag tog ingen bild på den för jag hade sedan tidigare tagit en bra bild på den arten.
Efter denna visning gick vi till "Bertils trädgård" och då har någon sett en Kungsfågelsångare. Vi ställde oss förstås och spanade. Vi såg den när den hoppade runt i buskarna men det blev inget bra fotoläge. Till slut så visade den sig öppet och jag fick några fina bilder.
Kungsfågelsångare flög likt en kolibri när den födosökte
På eftermiddagen åker vi ut till Västerstadsviken för det har rapporterats en Tuvsnäppa där. Vi hittar fågeln ganska snabbt mellan parkeringen och själva viken. Den var väldigt orädd så jag får bilder på nära håll.
Tuvsnäppan lät sig fotograferas på nära håll
Vi stannade kvar och fortsatte skåda. Efter en stund så dyker det upp en Blåhake. Vi blev ganska förvånade att en Blåhake är kvar på Öland så pass sent på hösten men vi passade förstås på och fotade den.
Blåhaken färger på bröstet var lite bleka men ändå tydliga
Första skådardagen gick mot sitt slut. Eftersom vi var på Ölands västra sida så kunde vi avsluta dagen med att avnjuta en vacker solnedgång.
Andra skådardagen åkte vi som vanligt ner till Ottenby. Det hände inte så mycket så vi åkte vägen upp på östra Öland till Stenåsabadet. Där åt vi mat ute i det för årstiden vackra och varma vädret. Vi var också inne en sväng på Naturbokhandeln och kollade på tubkikare. Vi åkte sedan tillbaka till Ottenby och när vi kom tillbaka så kom det ett larm om Taigasångare i norra lunden.
Jag och min skådarkompis vandrade iväg till platsen där fågeln hade synts till. När vi kom fram så var det några andra skådare på plats men ingen hade sett fågeln. Vi stannade kvar och spanade. Efter hand så droppade de andra skådarna av och vi blev själva. Vi bestämde då att vi skulle försöka locka fram fågeln med ett inspelat läte i mobilen. Ganska snart efter att vi lockat så dök det upp skådare från alla möjliga håll som undrade om vi hade sett fågeln. Jag erkände då att jag hade lockat. En skådare blev då lite sur och sa att det brukar locka fram skådare snarare än fågeln. Som tur var så dök faktiskt fågeln upp också. Den var inte helt lätt att fota då den ofta satt skymd i högt gräs men till slut fick alla se och fota den och då var stämningen på topp.
Ser ni Taigasångaren som gömmer sig i gräset mitt i bilden ?
Till slut satte sig Taigasångaren helt öppet och jag fick en bra bild
Strax efter att vi kom tillbaka till bilen så kom det ett larm om Videsångare i Södra lunden så vi åkte genast dit. När vi kom fram så stog det säkert ett hundratal personer runt ett buskage där fågeln hade synts. Vi anslöt till ringen och väntade. Några personer intill beskrev vart de hade sett fågeln senast. Jag ställde in fokus mot den platsen, en liten björk. Efter ca en halvtimmes väntan dyker fågeln upp och jag hinner ta 2 bilder på den, sedan är den borta. Det blir lite halvkaos i leden när personer som inte såg fågeln försökte byta plats för att få bättre sikt. Vi stog kvar en stund till men fågeln dök inte upp igen. Ungefär 2 timmar senare passerade vi platsen igen och då stog det fortfarande många skådare kvar.
Fick en hygglig bild med tanke på att fågeln bara visade sig några sekunder
Sammanfattningsvis blev helgen mer än lyckad. Soligt och varmt väder. Jag fick bilder på 3 tunga rariteter.
Fjällets fåglar på Flatruet
Åkte till Flatruet för att fota fåglar i fjällmiljö i mitten på Juni 2010. Det var vårt första fågelskådningbesök i fjällvärlden.Flatruet ligger i Härjedalen och närmsta större ort är Funäsdalen. Anledningen till att vi valde att åka till Flatruet var att det hade rapporterat en hel del intressanta arter på Svalan samt att Sveriges högst belägna allmänna väg (975 meter över havet) går över kalfjället. Det gjorde det enkelt att komma upp till fjällvärlden.
Det var spännande att komma upp på kalfjället. Det var fantastiska vyer och snön låg fortfarande kvar på endel ställen
När vi kom upp på fjället trodde jag att det skulle bli lätt att fota Fjällpipare, Blåhake, Lappsparv samt Smalnäbbad simsnäppa. Det blev inte alls så lätt. Jag såg och hörde Lappsparv men lyckades inte fota arten. Fjällpipare och Smalnäbbad simsnäppa såg jag inte alls. Det blev ändå lyckat med bilder på flera spännande arter.
Det fanns gott om Ljungpipare att fota när Fjällpiparna lös med sin frånvaro
Alldeles vid parkeringen uppe på Flatruet fanns denna Fjällabb som lät sig fotograferas på nära håll
Alfågel i sommardräkt
Fick till slut en bild på en Blåhake på långt avstånd
Vi gjorde också en tur norrut från Flatruets parkering mot Ljungdalen och Storsjön.
Plötsligt när vi åkte ner mot Ljungdalen flög det upp en Hökuggla, med ett byte, från diket. Den passerade precis framför bilen och satte sig på toppen av en telefonstolpe. Vi tvärnitade och jag plockade fram fotoutrustningen. Jag tog kort och gick succesivt närmare. Till slut så stog jag precis nedanför telefonstolpen och fick kanonbilder.
Hökugglan åt mest på sitt byte utan att bry sig om mig men det var lite nyfiken och tittade upp ibland
Vi såg även renar på vägen ned till Ljungdalen
I Ljungdalen fick jag en fin bild på en Skogsduva
När vi stannade och fikade vid Storsjön så fick jag fina närbilder på en Dvärgmås som födosökte i sjön
Vi gjorde även ett försök att fota ett Dubbelbeckasinspel vid Mittåkläppen som är en fjälltopp norr om Funäsdalen. Vi åkte sent på kvällen eftersom spelet sker under de ljusa sommarnätterna. Vi ställde bilen vid Storkläppsvallen och begav oss upp till spelplatsen vid foten av Mittåkläppen. Tyvärr så var inte vädret med oss. Det blåste ordentligt och temperaturen låg runt noll grader. Det kom till och med snöbyar. Då vill inte Dubbelbeckasinerna spela. Jag såg endast en som flög förbi.
Här står jag förgäves vid spelplatsen. Mittåkläppens topp ses till vänster i bilden
Vi beger oss besvikna hemåt och dessutom börjar det regna ihållande. Plötsligt flög det upp något ljust från ett dike när vi passerar. Kan det ha varit en Dalripa ? Vi stannar och letar men den är borta. Vi fortsätter hemåt men det dröjer inte länge innan det plötsligt står en Dalripa mitt på vägen som jag får hyggliga bilder på trots regnet.
Dalripan blev paralyserad av billjuset så jag fick gott om tid att fotografera den
Fågelskådning på Öland hösten 2009
Hösten 2009 åkte jag och min fru på vår första höst skådarresa till Öland. Det var blåsigt väder och på resan ned till ön kom det in rapporter om Tärnmås. Morgonen därpå begav vi oss till Ventlinge Strand där måsen hade rapporterats. Det var en hel del folk på plats när vi kom fram och det dröjde inte länge innan måsen dök upp tillsammans med ett antal fiskmåsar. Fågeln flög och födosökte i motvinden nära stranden så den passerade ganska sakta förbi vilket gjorde att man fick gott om tid till att ta bilder.
Under tiden kom det rapporter på Prärielöpare vid fyrvägen Ottenby så vi åkte dit.
När vi kom fram så fanns det en hel del bilar på plats men de åkte ganska snart då fågeln hade försvunnit.Vi chansade på att fågeln skulle komma tillbaka så vi stannade kvar och redan efter en halvtimme dök den upp.Den var ganska orädd så jag fick fina bilder i perfekt medljus.
Framåt eftermiddagen blev vädret riktigt fint och det kom in rapporter om att en stäppörn hade synts till i södra delarna av Öland. Vi åkte då upp till Sibyllas Jaktstuga och börja spana efter den. Efter en stunds spanande, passerade den på hög höjd.
Nästa dag kom det inte några rapporter på rariteter så vi åkte ned till Ottenby. Söder om spetsen tornade det upp sig ett regnväder vilket ledde till nedfall av kungsfåglar och rödhakar. Det var fascinerande att se 100-tals kungsfåglar flyga omkring överallt. De visste inte vart de skulle ta
vägen. Endel satte sig på huvudet på folk. Man fick ibland vifta bort dom. Det påminde om en insektsvärm.Min fru hade inte sett kungsfågel så hon blev mer än nöjd.
Det var inga problem att ta bilder på nära håll.
På hemresedagen hade vi egentligen inte tänkt att skåda men det kom in en rapport att en Tuvsnäppa setts vid Sebybadet så vi åkte dit. Den var inte helt lätt att hitta bland de andra vadarna men med lite hjälp från andra skådare så fick jag endel fina bilder.
Min fru tyckte det var minst lika roligt att se medelålders män krypa/åla sig fram som att se själva fågeln.