Tredje dagen i Härjedalen: Vandring till Gaske Mieskentjakke

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Hela tredje dagen spenderade vi på Flatruet. Vi hoppades att få bilder på fjällets fåglar såsom Fjällripa, Fjällpipare, Fjällabb och Lappsparv. Vi inledde dagen med en vandring från parkeringen till Gaske Mieskentjakke. En lätt vandring på drygt 6 kilometer fram och tillbaka. Det var mer surt i marken än vad jag trodde så man fick hoppa över en del vattenpölar och gå runt en del större vattensamlingar. Det går stadigt uppför mot toppen men det blir aldrig särskilt brant. När vi kommit ungefär halvvägs så hör vi ett svagt läte. Jag hörde inte på lätet vad det var för en art men jag gissade på Fjällpipare eftersom vi hörde att det kom från marken.  Det visade sig dock att det var en utfärgad Lappsparvs hane som jag fick fina bilder på.

Vi fortsätter sedan dagen med att gå och åka till olika platser på Flatruet. När vi stannar till vid en å i dom norra delarna så hör vi ett läte som vi lätt identifierar som en blåhake. Det var dock svårare att få den på bild då den skulkade en hel del i snåren. Till slut så fick jag ändå en hyfsad bild.

Andra dagen i Härjedalen med mycket regn

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Andra dagen så var det ihållande regn i stort sett hela dagen. Framåt kvällen blev det lite bättre väder. Vi åkte då över Flatruet till Storsjö och tog bilder på Dvärgmåsar som födosökte på nära håll i Kyrktjärn. Fick också bild på en Svarthakedopping som ruvade.

Första dagen i Härjedalen med Dubbelbeckasinspel vid Mittåkläppen

Midsommarveckan 2013 åkte jag och en kompis upp till fjällen i Härjedalen. Första dagen var en resdag med 9 timmar i bilen men dagarna är långa i juni så det fanns gott om tid för fågelskådning efter att vi installerat oss i en stuga i Funäsdalen. Enligt våran plan så skulle vi åka till en spelplats för dubbelbeckasin vid Mittåkläppens sluttning.

Utsiktsplats vid vägen till Mittåkläppen, som syns i bakgrunden

När vi kom fram så gick vi direkt upp på sluttningen för att leta efter spelplatsen. Vi blev dock lite osäkra vart den låg och vi stötte inte på några andra skådare som kanske kunde ha hjälpt oss. Plötsligt så hörde vi ändå ett läte som var likt dubbelbeckasinens spel. Klockan var bara 8 på kvällen och det var alldeles för tidigt tyckte vi. När vi kollat på tidigare obsar i området så brukar inte spelet starta förrän senare på kvällen och under natten.

Bild på spelplatsen tagen från Mittåkläppen

Det visade sig vara spelet som startade så tidigt. Det innebar att det var bra ljus på platsen. Solen hade inte ens gått ner bakom Mittåkläppens topp. Även om det hördes ca 5-6 fåglar spela så var det en rejäl utmaning att få se dom och få en bild. Under lång tid så hördes flera individer på mindre än 10 meters håll utan att se skymten av dom. Ibland så flög någon upp och bytte plats men även om man såg vart den gick ned så försvann den direkt i snåren.

Efter en stund, som kändes ganska lång, visade sig en av dubbelbeckasinerna någorlunda öppet och jag fick chansen till att ta en bildserie när den spelade.

Efter att vi hade avnjutit spelet och tagit en hel del bilder så knallade vi upp på Mittåkläppens topp och njöt av utsikten. Ganska snart såg vi en dimmbank som rörde sig i hög hastighet mot oss. Det var en mäktig syn. För säkerhets skull så lämnade vi toppen innan dimman kom fram.

Öland dag 3: Dimmig avslutning med ny art för Sverige

Det blev en regnig förmiddag den tredje dagen på Ölandsresan i mitten av maj 2013 så vi åkte ned till Ottenby och fotade några blöta fåglar som satt och kurade i det dåliga vädret.

Tanken var att vi skulle åka hemåt runt lunchtid men så kom det ett larm om en Svarthakad buskskvätta som hade setts vid Sandby skjutfält. Det blev en snabb transport dit och när vi kom fram så fanns det skådare på plats som nyligen hade sett den. Vi gav oss ut på fältet där det fanns många små buskar för fågeln att gömma sig i men det var inte lätt att hitta den. Man fick fota lite på chans när man såg en fågel i en buske och sedan kolla i kameran vad det var. På det sättet lyckades min kompis fota fågeln men själv hade jag inte samma flyt. Det kom några skådare som använde tubkikare och dom såg fågeln ganska omgående men det var inte på fotoavstånd. Fågeln visade sig vara skygg och lät oss inte komma nära. Dessutom drev det in dimma som gjorde fotografering näst intill omöjligt.

En Ängshök flög förbi i dimman lite spöklikt.

Det var ingen idé att fortsätta försöken med att fota den Svarthakade buskskvättan i dimman så vi började packa in utrustningen i bilen. När vi höll på med det så kom det ett nytt gäng skådare och det dröjde inte så lång stund för dom att hitta fågeln. Dessutom lättade dimman lika snabbt som den kom så jag fick en ny chans. Denna gången lyckades jag men det blev en bild på långt håll och dimman hade inte helt försvunnit.

Efter att till slut lyckats få bild på den Svarthakade buskskvättan så var det dags att åka hemåt. Vi stannade på McDonalds i Nybro för att ta en hamburgare. När vi satt och åt så kom det ett larm om att en Spansk sparv hade setts i Rydaholm, som är en ort i Småland. Det var ingen längre omväg för oss så vi bestämde oss snabbt för att åka dit. Det framgick också av larmen att det var en fågelart som inte setts tidigare i Sverige. Det gjorde det än mer spännande. På vägen så kom det nya larm där det tyvärr stod att fågeln inte hade setts så det verkade inte som att vi skulle få se den. Vi bestämde oss ändå för att åka förbi och vänta en stund på obsplatsen. När vi kom fram så var det många bilar och skådare på plats så det var lätt att hitta. När jag klev ur bilen så frågade jag direkt en skådare vart fågeln hade setts senast. Då sade han att den hade dykt upp nu och han var påväg till bilen för att hämta kameran. Vi plockade då snabbt fram vår utrustning och rusade fram till platsen. Andra skådare hjälpte mig att visa vart i ett träd som fågeln satt. Jag hann ta några bilder innan fågeln plötsligt flög iväg och försvann.

Det var ett otrolig tur att vi kom fram till Rydaholm precis under den korta tid som fågeln visade sig. Det var den enda dagen och tidpunkten som fågeln sågs enligt rapporter i Svalan. Mer än nöjda åkte vi hemåt från ännu en lyckad tur till Öland.

Öland dag 2: Blandad kompott med Aftonfalk

Inledde dag 2 på min Ölandsresa i mitten av maj 2013 med att åka ner till Ottenby och spanade lite fågel vid spetsen. Fick bilder på en Roskarl och en Gråtrut som kämpade med att äta en fisk.

Vi bestämde oss ganska snart för att åka till Beijershamn. Vid fyrvägen så fotade jag både Småspov och Brushane.

I Beijershamn fick jag bra bilder på en Gravand.

Efter att ha varit en stund i Beijershamn så kom det rapporter på Svalan om en Vit Stork vid Enetri. Vi beslöt att åka dit. Någon stork syntes inte till men när vi åkte in på vägen vid Enetri så såg vi tre skådare som spanade intensivt på en törnskata i en buske. Vi tog givetvis några bilder på fågeln och sedan försvann den. När vi pratade med skådarna efteråt så trodde de att det kunde ha varit en Brun Törnskata, vilket hade varit en mycket ovanlig observation. Efter att ha kontrollerat våra bilder med fågelboken så kom vi lite motvilligt fram till att det var en hona av en vanlig törnskata. Det var ändå en kul händelse som fick upp pulsen en hel del.

Sedan dröjde det inte länge förrän det dök upp ett larm om att en Aftonfalk hade setts vid Ventlinge strand. Vi åkte genast dit och träffade några andra skådare som redan kommit dit men ingen hade sett falken. Vi bestämde oss för att stanna kvar och spana i området. Tiden gick utan att något hände. Ett nytt larm kom om att falken hade setts vid Mörbylilla så det blev snabb transport dit. Efter en stunds letande så siktades falken i en dunge ute på en åker. Tyvärr var det nysådda fält runt dungen så det blev bilder på ganska långt håll.

Dagen avslutades vid Sandviks Camping. Där satt vi i den värmande solen och såg diverse småfåglar och sträckande Vitkindade Gäss.