Introlektion i skrattmåsfotografering
Måsar är trevliga fåglar att plåta. De är sällskapliga och rör sig nära människan. De är intelligenta och anpassar sig till alla situationer vilket ofta ger upphov till trevliga fototillfällen: de fiskar, stjäl, skränar, lågflyger. Emellertid erbjuder måsfotograferingen sina egna svårigheter och det kan därför vara värt att känna till några grundknep.
Grovt kan man indela måsar i skrattmåsar och vitmåsar (vitfågel). Skrattmåsen är speciell med sitt svarta huvud. Vitmåsen (fiskmås, trut) har å andra sidan en heltäckande vit färg på huvud såväl som bröst, vilket kräver sina egna tillvägagångsätt. Grovt kan man säga att skrattmåsen kräver skärpa, medan vitfågeln kräver ögonkontakt.
Två skrattmåsar på en kaj. Här ser vi ett skolexempel på dålig skärpa. Skrattmåsens speciella färgteckning gör att måsarna ser jättekonstiga ut. Det går knappt att se att det är måsar överhuvudtaget. De liknar snarare någon slags vandrande prästkragar.
Samma fåglar, men i god skärpa. Klar skillnad!
Vid fotografering av vitfågel är förhållandena som sagt lite annorlunda. Här är skärpan inte lika avgörande som vid skrattmåsfotografering. I bakgrunden ser vi några trutar i dålig skärpa men de är ändå urskiljbara. Men ser vi på de främre fåglarna har vi istället ett problem med dålig ögonkontakt.
Här syns det ännu tydligare. När fåglarna tittar bort liknar de mest ett par snöbollar.
Summa summarum gäller det att vid måsfotografering tänka på två saker: Vid skrattmåsfotografering - se till att ha skärpan på måsen. Vid vitmåsfotografering - se till att måsen tittar in i kameran.
Följer man bara dessa grundegler blir resultatet ofta lyckat.
/Catharina
/Per
Catharinas korvtips kan visa sig nyttigt, särskilt för blodsocker och blodtryck.
/Per