Slottssprinten

Slottssprinten idag. Tillställningen i år kändes extra utmanande att plåta i och med att Redaktören hade gått ut och haussat den på sin blogg. En tävling om bästa bild! Till och Från har bevakat tillställningen två år på raken. Man har skaffat sig en del rutin. Så det kändes på förhand som att man skulle kunna vara med och fajtas om medaljerna. 

Tyvärr blev det inte så. Råkade jobba sent så jag hann inte alls till tävlingen. Klockan 17.04 gav jag mig iväg från jobbet. Alla försök missade. Det handlade om att springa som bara den till Slottet för att överhuvud lyckas fånga något. Bilden ovan är den enda jag lyckades fånga av själva tävlingen! Ingen vinnarbild direkt. 

Så det blev som så ofta i dessa fall att man fick inrikta sig på att plåta lite grann av publiken. 

En oväntad surpris var att man lyckades hinna fram till prisutdelningen och få en fin skottvinkel på kung och prins. Royalty! 

Vem är det här? En stilig italienska. Ser ut som en skidåkerska. Hur gick det för henne? 

Carl Phillip ser numera riktigt manlig ut. Man förstår att kungen är stolt! 

Slut för i år och inte vad man tänkt sig. Jag misslyckades med att göra det som är fotografens mest elementära regel: att vara i rätt tid på rätt plats. Bara att ta nya tag och börja ladda för nästa år. 

Avanzadagen

Igår var det Avanzadagen på Globen. Dagen har utvecklats till småspararnas julafton. Från Sveriges alla hörn samlas vi i Globen för att få tips om hur man kan få ens surt förvärvade slantar att räcka lite längre. För att ta del av intressanta sparerbjudanden och upplysande scenframträdanden av Sveriges ledande experter.Träffa sparfolk och diskutera med likasinnade. Och för att frossa i gratis wraps. 

Själv var jag där av tre skäl. För det första var jag där i jobbet. Jag hade lyckats övertyga företaget om att det var viktigt att jag var där och tog del av intressanta jobbrelaterade föredrag. För det andra var jag där i egenskap av småsparare. Hoppades få tips hur man skulle kunna dryga ut plånboken lite. För det tredje var jag där i egenskap av Till och Fråns utsände. Jag visste att bloggens läsare gärna vill ta del av denna mytomspunna tillställning, som ingen annan blogg följer. Så här följer exklusiva bilder: 

En vanlig syn. En stekare har satt tänderna i en småsparare. Stekarna finns i stånd runtomkring arenan. Deras jobb är att introducera nya finansiella produkter till småspararna, produkter som markant höjer avkastningen till en låg risk. 

Bäst på scen är precis som förra året Hans Rosling. Den mannen är ett geni! Med sin patenterade pekpinne och sin grafiska statistik trollbinder han publiken. Han har utvecklat en mjukvara som gör att FN-statistik blir lika spännande som ett slalomlopp med Ingemar Stenmark. 

Rosling är ett presentationsgeni. Tyvärr verkar han inte vara ett logiskt geni. Rosling presenterade statistik som visade att Sverige har haft samma ekonomiska tillväxt som Turkiet sedan 1960-talet. Detta trots att Sverige började på en högre nivå - nivåskillnaden har därför behållits. Men sedan visar Rosling statistik över barnafödandet. Medan Sverige har stått stilla med 2 barn per kvinna, har Turkiets barnafödande drastiskt sjunkit - från 6 till 2 barn per kvinna. Det är likadant för Bangladesh och Etiopien. Människor i dessa länder vill inte längre föda barn. De vill nu förbättra sin levnadsstandard, köpa och konsumera. Det är här den nya tillväxten finns! 

Men vänta ett tag. Du visade just statistik som visade att för Turkiet har det minskade barnafödandet inte betytt en speciellt mycket högre tillväxt. Det finns inget samband mellan lägre barnafödande och högre tillväxt. Varför skulle det gälla för andra länder? The glove doesn't fit, som Johnny Cochran skulle säga. 

En stor behållning är gratiswrapsen som man som deltagare blir bjuden på. Deltagarna får en bag vid ingången. Den innehåller ett nyckelband, ett block, en penna, och reklamblad för olika finansiella produkter som stekarna vill upplysa småspararna om. Men längst ned i botten finns det som man som deltagare är ute efter. Matbiljetten! Den berättigar till en gratis wrap. 

Wrapsen virade av Erik. 

Avanzas sparguru Claes Hemberg är ute bland publiken och skriver autografer. 

Stekarglädje. 

Småspararglädje. 

Hur blev det med det egna sparandet? Just nu sitter jag med allt jag har i Swedish Match. Ivar Kreugers gamla bolag. Men man kanske inte ska sitta med alla ägg i en korg. Kanske skulle man differentiera sig? Och kanske skulle man dra på sig lite leverage, nu när räntan är så låg? Funderar om man ska köpa på sig Ryssland. Men hur är det med den amerikanska skifferoljan som alla pratar om? Kommer den inte att sänka Ryssland? Bättre kanske med Etiopien - Rosling pratade om dem. Nja, lite exotiskt. Räntorna då? De måste snart gå upp - kanske skulle man specka mot räntefonder? Nja, EU-krisen verkar ta fart. Räntorna kommer att hållas låga några år till. Men råvaror då? Guld är alltid en säker investering i kristider. Men Handelsbankens råvaruguru verkade dissa guld. Det blir nog att man ligger kvar i Swedish Match...

Äventyr i Venedig - Varans väg

När man är ute och reser brukar det ofta vara en god idé att försöka förena nytta med nöje. Då undertecknad i det civila jobbar med att utreda frågor kring handel och tjänstenäringar ville jag passa på att under min Venedigresa göra några observationer kring stadens alldeles speciella distributionssystem. 

Venedig har ett distributionssystem som ingen annan stad. Bilar är förbjudna. Det gör att distributionen genomförs på två vägar: med båt och med handkraft. Stadens allfarled är Canal Grande, som i ett bakvänt  S slingrar sig genom staden. Här trängs båtar stora som små. Allt som är bilburet hemma är båtburet här: Brandkår, polis, kollektivtrafik, taxi. Första gången man kommer till Venedig tror man inte sina ögon. Det är som i en film. 

Det som lastbilen gör i andra städer gör lastbåten i Venedig. 

En bro förbinder Venedig med fastlandet. Lastbilar är emellertid förbjudna i staden. Motorfordon tar sig inte längre än till Piazzale Roma i början av staden. Sedan är det kanaler och slingrande gränder. Allt gods måste därför omlastas på båtar. Efter omlastning förs varorna genom Canal Grande för vidare avlastning på någon av kajerna längs kanalen. Inte minst på kajerna vid Rialtobron. Där packas varor på de speciella lastkärror som man ser överallt i Venedig. Med handkraft förs godset in i smala gränder och upp över smala broar fram till butiker där de packas upp. Om inte varorna måste bäras en sista bit upp på smala trappor. 

Ibland ser man små pråmar som för godset genom kanalerna. Ett givet fotoobjekt. I New York är allting big. I Venedig är allting small. 

Slutstation. Efter kanalfärd och kärra finner varorna sin slutdestination. Som här, en konsumbutik. Man tror inte att det skall gå. Men det gör det. 

Handkraft. Venedig rör sig genom handkraft. Det är inte bara varuflödet. Allting bygger på hantverk. En reflektion är att staden inte är gjord för den moderna ekonomin - som bygger på maskinkraft och där arbetet beskattas till döds. I Italien liksom i Sverige sugs hälften av arbetets frukter ut av staten, medan kapitalet hålles relativt skadeslöst. Under Venedigs storhetstid var staden mer eller mindre ett nyliberalt paradis. Venedig var en köpmannarepublik vars inkomster byggde på licensavgifter snarare än skatter. För att Venedig åter skall blomstra måste det till en rejäl skattereform. Staden skulle behöva ett ROT/RUT-avdrag i storleken alla ROT/RUT-avdrags moder. Ett VÅT-avdrag för Venedig! 

På skrattmåssafari

Meddelar bilder från ett skrattmåssafari inne i Stockholm.  Just nu är förmodligen bästa tiden att plåta skrattmås. Om vintern matas stadens fåglar av Staden. En fågelbrygga byggs vid Strömmen. Där hänger alla sorters fåglar: måsar, trutar, svanar, änder, viggar, knipor, sothönor. Just tiden när isen smälter men bryggan finns kvar är den bästa. Fåglarna är kvar i stan och har ännu inte dragit ut i skärgården. 

Safarigruppen var relativt liten. Det var jag och en kollega från jobbet. Jag stod för utrustningen och kollegan för fotograferingen. Och roligt att säga blev det en hel del riktigt bra bilder: 

En härlig dag! 

Kollegan Camilla. En naturbegåvning! 

Härlig action! 

Bra närvaro i den här bilden. 

Skrattmåsfotografering är i grunden inte svårt. Det viktigaste är att ha rätt grejer. Finns någon hugad? Hör av er så ses vi vid Strömmen!