Eftermiddagsljus på Oxnö

SMHI lovade halvklart och vindstilla över Stockholms södra skärgård. Med en stark längtan efter att få komma ut med kameran i naturen, så räckte meteorologernas spådomar för att jag skulle köra de sju milen från Stenhamra till Gålö och Oxnö. Mitt favorittillhåll ute vid kusten.

50 mm, f/16, 0.8 s, ISO 100

Väl framme låg molnen tjocka över vattnet och inte den minsta reva i molntäcket släppte igenom något ljus. Men det var vindstilla, hällkaren låg välfyllda och spegelblanka efter allt regnande och i ryggsäcken väntade en termos varmt kaffe och goda kardemummabullar. Då kan man lugnt slå sig ner och vänta på det rätta ljuset.

75 mm, f/16, 0.8 s, ISO 100

Det var femte gången den här säsongen som jag satt här och filosoferade medan molnen rullade förbi. En strimma i horisonten ingav trots allt lite hopp. Kanske skulle solens sista strålar kunna leta sig in under molntäcket. 

75 mm, f/16, 8 s, ISO 100

Men nej inte den här gången heller. Naturens oförutsägbarhet är en del av fascinationen med att fotografera landskap. Nio gånger av tio så är det nåt som inte stämmer. Men den där tionde gången! Då får man valuta för all väntan. Den här gången fick jag nöja mig med en eftermiddag i absolut stillhet vid havet och gott kaffe med dopp. Och jag har anledning att komma tillbaka igen. Det duger gott för mig!

Ha en skön helg!