I solens sista strålar - mot fjärran mål

Jag är den långsamma typen av fotograf. Jag behöver tid för att fundera och komponera. Missar nästan alltid det där avgörande ögonblicket, vilket gör att gatufoto inte är min grej. Men när jag upptäckte flygplanet på sin strävan mot fjärran mål så blev det bråttom. Fick slita kameran från stativet och köra handhållet. I brådskan glömde jag att slå på VR, så lite rörelseoskärpa blev det allt. 

120 mm, f/6.3, 1/80 s, ISO 200

Den här bilden har jag lagt rätt mycket tid på i efterbehandlingen. Mörkat ner himlen och lockat fram solljuset i lövverket. Dragit vitbalansen åt blått för att framhäva den kyliga kvällen. Den jämna och svaga gradienten i himlen var en utmaning eftersom det lätt började banda. 2% gaussiskt brus i ett övertäckningslager med 50% gråton fixade det problemet - alltid lär man sig nåt nytt.

Ha en skön helg!

Mycke' på jobbet? - ut och plåta!

Kvällarna blir allt kortare och det gäller att inte sjunka ner i soffan när man kommer hem, om man ska ha en chans att hinna med några bilder efter jobbet. Idag var det mulet, grått och blåsigt större delen av dagen, men vid fyratiden började en och annan solstråle leta sig ner genom molnen. Lufsade iväg med kameran och stativet under armen vid halvfemtiden. Redan i helgen hittade jag en ny kameravinkel i stenbrottet här i Stenhamra och nu handlade det mest om att vänta in rätt ljus.

40 mm, f/16, 1 s, ISO 50

Ställde upp stativet och tog några provskott. Inte så tokigt, men även att det är ganska vindskyddat inne  stenbrottet så vajade grenarna och lövverken friskt i vinden. Nu var det bara att vänta. Lyssna på tystnaden. Observera hur ljuset hela tiden ändrar sig.  När jag plåtar i naturen är fokuseringen total. Jobbtankar och vardagsbekymmer som bortblåsta! Vid halv sex började solen sjunka ner mot horisonten och vinden mojna. En kvart senare var ljuset perfekt, med en mjuk röd ton som fick höstfärgerna att piggna till. Tio minuter senare var allt över och det var dags att knalla hemåt igen. En perfekt avslutning på en kaotisk dag på jobbet!

Snabba beslut!

Söndag är oftast fotodag för mig. Så även i söndags. Trött och nöjd efter en heldag på stan med kameran passerade jag Tranebergsbron, precis när ljuset var som bäst. Solens sista strålar spelade över Hornsbergs strand och fick ovädersmolnens undersida att flamma. Vad gör man i det läget? Rycker på axlarna och fortsätter hem till middagen som redan står på bordet? Självklart inte! De enda bilder man ångrar är de man inte tog av lättja eller lathet.

Snabba beslut! Svängde av till Minneberg och hittade ett ställe att dumpa bilen på. Nu var varje sekund dyrbar, för solen sjunker snabbt så här års. Ingen tid att fippla med stativet. Lyckades hitta en hyggligt bra position på lite höjd med utsikt över vattnet och de nybyggda husen som fick en fin varm ton i det mjuka kvällsljuset.

95 mm, f/8, 1/15s, ISO 200 (klonat bort en oskarp kvist i nedre högra hörnet)

Ingen märkvärdig bild egentligen, men det blev ett bra test av vad det nyanskaffade Nikon AF-S 24-120/4 går för. Med 95 mm och 1/15 sekund handhållet så verkar vibrationsdämpningen att funka!

Höststrålar

Solen står lågt och värmande strålar sipprar fortfarande in mellan träden i skogen runt det gamla stenbrottet. Här är det för det mesta skugga och ormbunkarna har trivts i mörkret och fukten hela sommaren. Men nu sjunger även strutbräken på sista versen. Bladen börjar bli bruna i kanterna och krullar ihop sig. Ett vackert förfall.

Dags för höstfärger!

Fortfarande dryga 20 grader på dagarna! Sommaren hänger med ännu ett tag men färgerna i naturen skvallrar ändå om att hösten är i antågande. Kalla nätter och kortare dagar sätter sina spår. Bland de första att krokna är örnbräken som nu växlar i allehanda färger från grönt, gult, orange och brunt. 

46 mm, f/8, 1/13s, ISO 800

Knäppte ett par bilder i skymningen igår kväll för att fånga färgfyrverkeriet. Lite lek med nattfiltret i Color Efex Pro fick förstärka känslan.

38 mm, f/8, 1/40s, ISO 1000

Nu hoppas jag på lite mjukgörande morgondimma till helgen. Fördelen med kortare dagar är att man inte måste stiga upp så okristligt tidigt för att hinna tajma in soluppgången.

Njut av helgen - kanske är det de sista sommardagarna för i år!