Ännu en blogg: Vad ska man dokumentera?

Precis innan Sune-Jonsson-artikeln dök upp här på FS hade jag lånat tre fotoböcker på biblioteket: "Hemmavid" och "Och tiden blir ett förunderligt ting" av Sune Jonsson samt "Office/kontor" av Lars Tunbjörk.

Jag uppfattar Tunbjörks bok som lika dokumentär som Jonssons, fast från en annan tid och ett annat område. Jag misstänker att minst lika många människor som är bosatta i dagens Sverige tillbringar sin tid på ett kontor som på landsbygden, om inte man räknar semestrandet i sommarstugan. Ändå har jag en känsla av att Tunbjörks kontorsbilder inte kommer att få samma uppskattning som Jonssons bilder. Jag konstaterar att det ofta är bilder från det s.k. enkla livet som uppmärksammas när det gäller dokumentärfoto: Inta Rukas foton på landsbygdsbefolkningen (och så anlitades hon ju också att dokumentera den svenska landsbygden i Hälsningland om jag inte minns fel), Martin Bogrens "Lowlands" och några andra som jag inte kommer ihåg just nu. Man uppmärksammar dem naturligtvis med all rätt. Men jag undrar ändå om vår höga värdering av just de här bilderna bottnar i lika stor utsträckning i publikens nostalgiska känslor, om inte i dess glorifierande av det "enkla livet", som i den själva fotografiska kvalitén. Om inte det var så, varför har jag (i alla fall här på FS) inte läst lika mycket om dokumentära projekt som snarare följer stilen i Tunbjörks kontorsbilder eller Assurs "Suecia" och "Hunger"? Den fula moderna världen i färg vill kanske ingen se. Den kittlar inte vår nostalgi. Är bilderna sämre för det?

Sådana tankar snurrar i mitt huvud just nu. Jag håller på att avsluta ett projekt i den goda gamla svart-vita traditionen. Men sen?

När man tittar på de stora mästarna som tog sina bilder för åratal sedan blir man kanske påverkad i sitt val av motiv. Men då letar man ju efter sina motiv i det förflutna. Nej, jag vill inte fota någonting nostalgiskt härnäst, oavsett om jag älskar det eller inte! Inget flirtande med den tänka publikens längtan. Och så har jag lust på färg, bara för att undgå cred för mysigheten i det svart-vita.

Vi får se vad det blir.

.

Bilden nedan tog jag i Oslo förra vintern. I turistbroschyren hade vi sett ett café med en rymlig tjusig innegård. När vi väl kom dit var verkligheten fulare än så. Innegården bakom porten var minimal och så var även tjusigheten.

.

Inlagt 2014-02-02 11:42 | Läst 1944 ggr. | Permalink
Som vanligt har du spännande och klokt reflekterande tankar! Jag har tänkt i liknande banor, också funderat lite av det som jag känner som något av en glorifiering, "nostalgi" till en tid, ett synsätt över det som var. Och troligen en nostalgi över det som va fint, men som man inte vill till igen!! Eller, frågar jag mig?
En annan fråga som dykt upp i mitt huvud, är "fotografer", just nostalgiker, eller filosofer eller dysterkvistar?? Jag vet inte, men tanken har som sagt slagit mig.
Eller så är det som vanligt, det handlar om personlighet, tillvaro, den subjektiva smaken. Som såklart är okej vilken som.

Dagens nutid, i färg, kommer att vara morgondagens dåtid! Spännande tanke...
Din bild hade säkert fått ett helt annat stuk i svartvitt...

Tack för kloka funderingar!! //PeterL
Svar från gatosi 2014-02-02 17:01
I svart-vit hade det kanske blivit alldeles för snyggt! ;)
Filosof är ju inte det sämsta man kan vara som fotograf, eller hur?
/Katja
Peter-L 2014-02-02 18:37
Absolut inte.. :) Tvärtom, så rymms det ofta mycket känsla i filosofin. Och melankoli... Inget fel i det. Ha en färgrik kväll!! ;)
Hej Katja. Även om jag inte vet de nämnda böckerna då jag håller med dig i dina synpunkter.
Det finns en välkänd dansk låt som heter "Verden er i farver" ("Världen är i färger.")
Om man vill dokumentera verkligheten och visar hur världen ser ut bör det i startpunkten vara i färg.
Om man vill visa känslor eller et bestämd uttryk - kanske det bästa kan vare svartvitt. Med svart vit fotografering tar man bort eventulelle färg distraktioner för at öka fokus.
Det är ett stort ämne - dokumentär kontra reportage?
Nu ska du bara vänta och se :-)
Varje sak i sitt ändamål - färg eller svartvitt.
Hälsningar från Erik / DK
Klokt indläg.
Svar från gatosi 2014-02-02 17:35
Tack för dina synpunkter!
Jag har inte så mycket åsiker om hur en fotograf skall göra, även om det kanske låter så i inlägget. Du har rätt, det är en ändamålsfråga. Jag hoppas bara att det finns lika mycket publik för lite mer svårsmälta bilder.
/Katja