Ännu en blogg:"Känsla" - vad menas egentligen?

Med risken att framstå som dum och okänslig så måste jag erkänna att jag inte förstår det där med foto och "känsla". Jag avstod t.ex. från den pågående fototävlingen inte minst för att jag som vanligt känner mig helt nollställd när temat är "känsla". Vad är det som efterlyses egentligen? Innehåll eller form eller vad då?

För att reda ut detta försöker jag komma ihåg när bilder kommenteras med "Mycket känsla i bilden!".

När det gäller innehåll då får jag upp bilder för min inre syn som visar exempelvis sorg eller kärlek, lite mer "tunga" känslor alltså. Inget konstigt med det. Men visar inte bilder på gapskrattande folk i lika stor utsträckning en känsla, det vill säga glädje? Jag får väl rota runt och se om jag hittar några kommentarer där folk tycker att gapskratt också är "känsla". Får se vad jag får fram. Eller avvakta fototävlingens resultat. Men jag har ett vagt intryck av att somliga känslor räknas mer som "känsla" än andra. Det får gärna vara lite melankoliska, tunga eller åtminstone tysta känslor. Bilder på skejtare som uppenbarligen känner en kraftig adrenalinkick vid fototillfället får snarare etiketten "häftigt" på sig än "känsla" skulle jag tro. Har jag fel?

Samma sak gäller egentligen formen. Jag har för mig att jag har läst kommentaren "känsla i bilden" oftare när bilden är lite dämpad, gärna svart-vit, och ljussättningen lite drömsk. En viss bildspråksnostalgi kan ju få en att känna sig lite varm om hjärtat ungefär som om man läser eller tittar på "Barnen i Bullerbyn". Är det "känsla", det?

Självklart kan det ju vara så att en bild väcker känslor i mig. Att jag nästan vill smyga in i bilden, vara med där och göra det som bilden bjuder på: gråta, dansa, krama någon, bli förbannad eller vad som helst. Men hur i hela friden kan det då finnas "känsla i bilden"? Den finns ju i mig i så fall och i bästa fall i många andra betraktare också. Men det senare kan ju inte jag veta. Ingen annan heller. Hur man upplever en bild är ju ytterst individuellt.

Än så länge förblir det här med "känsla" en gåta för mig. Eller så är det inte krångligare än att det är en fras man slänger ur sig när man inte kan eller vill formulera på ett mer nyanserat sätt vad som egentligen menas. Det låter ju bra i alla fall.

.

Innan jag publicerade detta inlägg var jag tvungen att städa. Gissa vilka känslor jag hade inför det.  ;)

2013-07-29 21:36   froderberg

Känsla är ett ganska luddigt begrepp. Inom naturfotografin betyder det ofta att bilden bygger på maxad estetik mer än något viktigt innehåll.

Jag frågar mig hellre vad eller hur bilden känns. Om det verkligen känns kallt när man ser en vinterbild eller om man känner värmen och luftfuktigheten i en sommarbild. Kan man göra detta utan att behöva visa frost eller svett i pannan så har man mer subtilt fångat känslan i bilden.

Fartkänsla: http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/911381.htm?set=mp

Det här tycker jag är ett exempel på ett porträtt med känsla. http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/629766.htm?set=mp
För mig är känsla att det är mer än ett avbildande av hur han och omgivningen ser ut. Där man fångar atmosfären i rummet.

2013-07-29 21:39   froderberg

Bland dina bilder fastnade jag för de här när jag letade efter "Känsla":
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/2224730.htm?set=mp
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/2875846.htm?set=mp

Svar från gatosi 2013-07-29 21:49

Tack Magnus för både definition och bildexempel! Ang. mina bilder blev jag lite överraskad. Kanske lite mindre ang. trafikbilden.
"Mer än avbildande" låter som en vettig beskrivning. Men varje hyfsat bra foto är ju mer än avbildande. Då har ju minst sagt vääääldigt många bilder känsla...?

froderberg 2013-07-29 22:03

Nja. Jag menar inte att alla bilder som är mer än ett avbildande har känsla. I mina bilder tycker jag att det är ganska lite känsla. Min bildstil består istället av en blandning av innehåll och komposition.

Pieter ten Hoopen är en fotograf som är bra på att beskriva känslan av en plats. Ibland är det hela grejen med hans bilder. Mats Andersson och Terje Hellesø är exempel på två fotografer som är bra på att ge sina skogsbilder mycket skogskänsla. Vi kanske kan kalla det john bauer-känsla.

Inom modefoto är motljus med överstrålning och toning av bilderna trick för att ge bilderna känsla.

En del plåtar analogt med korn och hård svartvit kontrast för att hitta känsla. Lite skakig kamera förhöjer. Andra kör färg med urtvättade färger.

2013-08-27 08:31   Baby Doc

Ett mycket intressant blogginlägg! Håller med om att känsla är ett luddigt begrepp. Det enda jag kommer att tänka på är att det i fotosammanhang ofta är en motpol till teknik, alltså att man kan lägga tyngdpunkten i sina bilder olika. Vissa tycker att det är viktigt med tekniskt perfekta bilder, medan andra fotograferar utifrån känsla och kan göra avkall på teknik, estetiska regler kring komposition osv. Tja...

Svar från gatosi 2013-08-27 16:02

Det var en intressant tanke. Kan det vara så enkelt?
Å andra sidan, inte vill man tolka kommentaren "Oj vad mycket känsla i bilden!" som "Fy vilken tekniskt usel bild!" ;) Eller borde man?
Du kommenterade också min vårbild. Får jag svara här? Den fick ju i och för sig inte så mycket av den klassiska "Känsla!"-frasen som kommentar. Du kanske har rätt och det är för att det känns att det döljer sig en del (framför allt blixt-) teknik bakom bilden? I vilket fall så glädjer det mig att du som norrlänning känner igen stämningen!

Baby Doc 2013-08-27 19:53

Nej, jag tror inte att känsla räcker helt för att en bild ska bli bra, men kanske kan känslan och innehållet lyfta en inte alldeles tekniskt perfekt bild?

Baby Doc 2013-08-28 03:47

Känsla som i stämning i bilden? I motsats till ren avbildning. Finns dock rena avbildningar som väcker känsla hos den som tittar på dem och sannolikt även hos dem som tar dem. Tänker på den där macrofotografen som stackar 70-tals bilder och får fram minsta detalj på insekter-väcker i allafall fascination hos mig, också inför hantverket. Bilder i tidningar är ju menade att vara dokumentära, men är tagna på ett sätt och redigerade i efterhand för att ge stämning. Nej, jag vet inte... Ett slarvigt använt ord, känsla. Timmen är tidig- vätskepaus efter nattamning- och jag lovar att jag nu lämnar ämnet och inte kommer att spekulera vidare.