Ännu en blogg: Får man göra reklam för ett icke-fotegeniskt resmål?
Jag tillbringade en veckas semester på Läsö i Danmark. Småskalig, icke-glamorös och fotografiskt sett valvis ingen utmaning alls eller en desto större sådan. Landskapet bjuder nämligen inte på några spektakulära överraskningar. Inte optiskt i alla fall. Däremot blåste det ibland ganska imponerande.
Det enda sättet att göra nåt på denna platta ö var då att leka med exponeringstiden.
Eller ge upp ambitionerna och hålla sig till turistfoto.
Det finns några tjusiga ställen på ön, bl.a. gårdscaféet Storhaven, en blanding av bondgård och djurpark.
De roligaste höns jag någonsin har sett! Gården är värd ett besök för alla barnfamiljer.
Jag försökte få med någon bild från varje promenad. Den här ovan tog jag på norra sidan av ön.
Tacksammare var det att fota där det fanns lite folk. I Österby hamn var det festival på gång.
Jag vet inte hur mycket som händer i denna hamn när seglarnas säsong är slut. Hela ön var full med Till salu-skilder överallt.
Till slut en fråga till alla som kan skog: Vad är det för gula klämmor?
Någon som vet?
Jag var tveksam om jag ens skulle blogga om denna vistelse eftersom det fotomässigt inte var så storslaget. Men ön är mysig (i alla fall på sommaren). Många svenska seglare verkar ha upptäckt det för längesedan. Egentligen skulle jag gärna vilja veta hur folk har det som bor där året runt. Fast troligen ungefär så som de bohuslänska kustsamhällena har det.
Hälsn!
Nej, skämt åsido, man får väl anstränga sig lite för att upptäcka det.
Hälsningar Lena