Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Vad går det hela ut på?

Det handlar om att se, resten är akademiskt sa Elliott Erwitt. Att fotografera handlar om just detta tror jag. Först måste vi se vad som kan bli en bild, vilket inte alltid, eller snarare ganska sällan, är vad vi upplever som häftigt när vi står inför det. Alla som likt mig försökt fånga oändliga solnedgångar vet vad jag menar.

Det finns dem som hävdar att det krävs 10 000 timmars träning för att nå toppen i någon aktivitet, och då även fotografi? Jag ställer mig lite tveksam till den typen av svepande generaliseringar, jag tror att de funkar bättre när man pysslar med något som dels är mätbart och dels där man kan bedriva en medveten träning där a leder till b osv.

Snackar vi om fotografi blir det en annan sak, att lära sig att trycka ned avtryckaren och eventuellt få lite kläm på exponeringstid, skärpedjup och bländare fixar nog den normalbegåvade på en eftermiddag eller två. Nej fotografi handlar om något mer än rent nötande, möjligen skulle man kunna ha tävlingar i vem som snabbast laddade sin kamera med film och förbundna ögon eller liknande, men det säger ju inte så mycket om nivån på fotografens bilder.

Om jag tar mediokra bilder finns ingen automatik som gör att jag börjar ta bättre bilder bara genom att jag nöter på, även om nötandet är en grundförutsättning. Just att fotografi är så enkelt i sig - ”Du trycker på knappen – Kodak sköter resten” som man sa redan 1888 – och när bildkvaliteten dessutom inte är direkt mätbar ställer det till det en smula.

Jag tycker att det finns de som ”med ålderns och erfarenhetens rätt” hävdar sitt kunnande, liksom andra som genom olika akademiska studier anser sig ha tolkningsföreträde när det gäller fotografi och vad som är bra och vad som inte är det? Men om det nu är så att vissa ”skådat ljuset” och med ren tankekraft och/eller fysiska vedermödor funnit fotografins ”heliga graal” borde det väl vara en smal sak att en gång för alla slå fast hur man skall gå tillväga?

Det finns en uppsjö av kurser och böcker i ämnet, och visst kan säkert sådana ge en del bra uppslag. Men jag har hittills inte snubblat över någon som nått toppen genom att gå en kurs eller läsa några böcker, jag tror till och med att det i vissa fall kan vara kontraproduktivt då väldigt mycket tycks gå ut på, inte att lära folk att ta bättre bilder, utan att lära dem vilka bilder de skall tycka är bra.

För egen del tror jag att fotograferande närmast kan liknas vid skrivande, det börjar alltid med att vilja säga någonting - viljan att kommunicera - sedan kan man använda olika tekniker för att få detta någonting sagt. Det handlar om att se, resten är akademiskt. Men detta "att se" rymmer ett helt universum.

Inlagt 2014-06-17 05:53 | Läst 1638 ggr. | Permalink


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Är imponerad av ditt skrivkunnande även fotograferandet så klart jag tror att en bra fotograf har ett unikt bildseende
att liknas vid bollsinne, musikalitet taktkänsla. Det går att träna upp och bli bra, men några är alltid bättre.
Ha en fin dag Tommy
Svar från alf109 2014-06-17 09:14
Tack ska du ha Tommy, och säkert är det så att en del har mer "anlag" än andra.
-affe
Jag är inne på samma linje. Det handlar om att se. Det är en förmåga som man kan träna upp, men alla tränar inte på det när de tränar foto. Sen spelar säkert fallenhet en viss roll i hur långt man kan komma.

För konstfoto räcker det tydligen inte med att se. Konceptuell fotografi är i mycket en akademisk övning där tanken med verket bedöms. Jag tror inte att det är en smal sak att komma in i konstfotografivärlden. Det krävs nog en del engagemang för att förstå alla referenser.

Eller vad säger diu?
Svar från alf109 2014-06-17 09:20
Jo det krävs nog en hel del i konstsvängen. Men samtidigt kan jag ibland få känslan av att det handlar mycket om att "bli en del av etablissemanget", det är viktigt att få rätt människor med sig om man skall lyckas i konstvärlden tror jag.
-affe
Tack för dina intressanta tankar! I sista stycket har du fångat kärnan i seriös fotografi. /Jan Eric
Svar från alf109 2014-06-17 09:20
Tack själv Jan Eric.
-affe
Att lära sig de tekniska grunderna tror jag är lätt, oaktat man behöver öva; bländare, slutare, ISO - dvs exponering. Likaså går det att lära sig grunderna i komposition, för att söka undvika de självklara fällorna. Att "se" är svårare, olika människor har olika fallenhet. Även där tror jag emellertid att man kan öva upp sitt bildseende, bli mer fokuserad, hitta situationerna. Men, det krävs övning, fast inte bara övning utan att man tänker varje gång m,an fotograferar. Och då kan man bli en hyfsad fotograf.
Sen när det handlar om konstfoto är det en annan sak. Mycket svårare, och dit når vi inte lla. Där handlar det också om strömningar i tiden, andra preferenser, annan erfarenhet och annan kunskap.
Inom fotografin gäller ju också att en del blir bättre än andra, vad nu "bra" är...
Svar från alf109 2014-06-17 09:53
Visst går det att öva, och jag tror att just viljan att hålla på hela tiden och även att hela tiden fråga sig själv vad och varför och försöka utveckla sitt plåtande är en del av det som kallas anlag eller fallenhet. De som blir bäst är också de som är mest målmedvetna och brinner för det de gör, resten ledsnar eller nöjer sig på en annan nivå för det mesta tror jag.

När det gäller konstfoto har jag egentligen inga åsikter mer än att den borde jämföras mer med annan konst som måleri, installationer osv. än med fotografi.
-affe
Bra skrivet.
Speciellt sista stycket där jag tycker att en viktig faktor är vem man vill säga något till eller visa en bild för.
För egen del fotograferar jag för mig själv. Jag försöker ta bilder som jag tycker om men visar oftast inte upp dom för så många. En och annan "egen" bild brukar väl slinka med när man visar familjebilder för släkt och vänner men det räcker för mig. Jag vet inte om jag omedvetet låter bli att försöka säga något till andra men jag tror inte det. De stunder jag uppskattar mest med mina fotografier är när jag själv bläddrar igenom dom och kommer ihåg tillfället när de togs samt vad det egentligen var jag tyckte var så vackert eller speciellt att jag ville fånga just det.
/ O
Svar från alf109 2014-06-17 10:42
Jag tror att man måste ta bilder för sig själv, om andra gillar dem är bonus. Men även bilderna man tar för sitt eget nöje skull kan ju uttrycka något man vill berätta, även om man bara gör det för sig själv.
-affe
10 000 timmars träning funkar säkert när det gäller fysiskt mätbara saker som att träna upp sin kondition men jag tror inte att det gäller sånt som bildseende. Visst, man kan träna upp sitt bildseende genom att titta mycket på bilder och konst men för att bli riktigt bra tror jag att man måsta ha, vad man nu ska kalla det, anlag, fallenhet.
Svar från alf109 2014-06-17 10:46
Jag tror också att en del har bättre bildseende än andra. Men jag tror att det är vanligare att det skiljer mycket på förmågan att berätta något som är angeläget. Men som vanligt handlar det om Innehåll och form. :)
-affe
Hej,
För mig kokar fångande av ett bra foto ned till att se, tolka och tekniskt registrera motivet. Delar av detta förlopp kan tränas in, men se och tolka har med intellektets funktion att göra. Det senare är mycket komplext.
Sedan finns det personliga nöjet involverat och många av oss tycker det är viktigt.
Ha det bra
Bob
Svar från alf109 2014-06-17 12:03
Mycket handlar nog om att brinna för det, och sedan kan man göra det av olika anledningar. Men som du säger, seendet kommer först. :)
-affe
Om man vill bli en riktigt bra musiker så gäller det att öva, öva och öva. Samma sak om man vill bli en riktigt bra kock, programledare, aktiehandlare, ölbryggare, och så vidare. Att det skulle förhålla sig annorlunda när det gäller foto har jag mycket svårt att tänka mig.

Det är viktigt att "se" men för att lära sig se måste man öva. Visst spelar talang in, fast den mesta forskning som finns visar att talang ofta är en kraftigt överskattad egenskap. Viktigare är istället att vara intresserad av det man gör - att ha passion. Sedan öva, som sagt.

Att lära sig grunderna och till vissa delar ha en akademisk inställning behöver inte betyda att man blir bättre i slutändan, men det kan snabba upp läroprocessen. I Sverige är vi dock rädda för detta med bildning och kunskap. Det är nästan lite fult att påstå att man kan något.
Svar från alf109 2014-06-17 15:22
För att bli en bra musiker krävs en färdighet på sitt instrument som i sig kräver en massa tid. De flesta konsertmusiker måste spela många timmar om dagen bara för att upprätthålla denna färdighet. Nu finns inget som säger att de blir bra på att skapa musik endast genom detta, bara att de har de tekniska färdigheterna som krävs för att framföra musik som till exempel skrivits av andra. En kameras handhavande är något som inte går att jämföra med detta då den i sig inte alls kräver samma träning för att kunna få sina bilder rätt exponerade, även de kompositionsregler som är populära som gyllene snitt och liknande är ganska trivial kunskap i sammanhanget. Men oavsett detta är den tekniskt fulländade musikern liksom fotografen ingen garanti för bra egenskapad musik eller bilder, för detta krävs ytterligare något mer. På samma sätt är det med författare, att man är en fena på att skriva på maskin och genomgått akademiska analyser av andras texter är ingen garanti, eller ens nödvändigt, för att själv bli en bra författare. Jag tycker kanske till skillnad från dig att man oftare har en övertro på den akademiska bildningen, när det gäller att bygga upp sin erfarenhetsbank, som givetvis både är nyttig och nödvändig, anser jag att det många gånger görs bäst genom att själv titta på mycket fotografi och utifrån detta själv bilda sig sina uppfattningar om vad man tycker är bra och vad man inte tycker om. I den akademiska världen ligger det ofta i sakens natur att man försöker lyfta fram kvantifierar storheter, även där detta inte låter sig göras. Man försöker ofta göra om en emotionell upplevelse till en mätbar intellektuell. För att uttrycka det annorlunda, det går inte att med ord förklara för någon hur en banan smakar, ännu mindre att förklara vad man skall uppleva när man väl smakar själv.
Några få ggr tycker jag att jag lyckats fånga en bra bild. Och samtliga gånger har det varit oväntade ögonblick, och något som skett ursnabbt...mycket häftigt tycker jag...man bara ser att det här är något som måste fångas. Det kan handla om något känslomässigt, eller om ett ovanligt vackert ljus ett ögonblick etc...
Jag antar att det handlar om ens seende då? Men vad inbegriper det...att se? Förmodligen det som du uttrycker; ett helt universum....Jag brukar tänka som så att utan livserfarenhet och en massa kunskaper om vad vi människor är....hur skulle jag då inse att det här är något värt att fånga? Värt att visa/berätta?
Och allt det här känns ganska lite med fotografi att göra egentligen.Men är nog ändå någon slags förutsättning, eller iaf god hjälp för en bra bild.
Men fortsättningen...att man blixtsnabbt höjer kameran och exponerar rätt och sedan kan presentera sin bild det har nog mer med kunskaper och träning omkring foto-bild-data att göra.
Mvh Lena
Svar från alf109 2014-06-18 01:49
Tack ska du ha Lena för en tänkvärd kommentar. :)
-affe