Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Gatufoto

Det märks att jag tappat gatufotoformen, det blir mest någon form av cityscapes när jag plåtar på gatan har jag märkt. Just detta med närhet till människor i händelsernas centrum har väl aldrig varit min starka sida när det gäller gatufoto.

Mina människor fungerar mer som anonyma element i bildytan i den mån de förekommer. Plåtar jag folk nära bygger det som regel på att jag har personlig kontakt på ett eller annat sätt, ofta en pratstund som mynnar ut i en bild. Men detta är nog snarare en form av porträtt än gatufoto.

Hur vi tar våra bilder säger nog mycket om hur vi ser på världen, en del ser det humoristiska och tar sådana bilder. Andra gillar att tränga sig på och tar påträngande bilder. Själv vill jag vara diskret och jag känner mig inte heller bekväm med att bli för påträngande med mitt fotograferande. Plåta är något jag vill göra lite i skymundan numera, jag hade lättare för att inte behöva vara så anonym med kameran tidigare.

Men jag tycker att det dels blivit ett mer misstänksamt klimat på gatan och dels spelar nog åldern en roll. Sedan är det som med det mesta, evenemang och liknande är lättare att plåta då de flesta ser det som normalt. Men en annan aspekt är att man måste hålla på hela tiden för att komma in i det, och nu har det varit för glest med plåtandet på gatan ganska länge. Jag skall försöka ändra på detta.

Inlagt 2014-04-15 14:30 | Läst 1422 ggr. | Permalink

"För mig är det tvärt om. Folk är vänliga om de ser att jag plåtar , Men det är klart mig ser dom väl som en kul gammal gubbe med sin kamera (Fyller sjuttio i Maj). Sen är ju det så att ofta efter jag tagit en bild kommer jag i snack med dem jag har plåtat. Kameran har i stället för att smyga hålla avstånd blivit ett sätt för mig att lättare få kontakt med folk . Jag tror att det viktiga är att man hittar ett sätt som passar en. Då blir bilderna personliga och känns inte konstruerade. Och sen går det helt klart lättare om man som jag är ute praktiskt taget varje dag året runt. Jag vet när jag tagit paus att jag känner mig nästan dum när jag ska ta någon bild. PS Tar du den här typen av gatubilder hade inte jag jagat något annat. Den lilla damen som skyndar fram till vänster i bild räcker lång i fantasin. / Bengt."


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Jag trodde det skulle bli lättare med åldern, att man uppfattas som mindre hotfull. Jag känner absolut att man måste hålla igång.
Svar från alf109 2014-04-15 15:19
Du är mycket bättre på detta med närhet än vad jag är. Jag känner mig mer och mer som Smoliansky när jag är ute och plåtar. ;)
Men en del beror säkert på att jag hållit upp från gatufotandet ganska länge.
-affe
froderberg 2014-04-15 15:55
Visserligen tycker jag att det är bra om man pressar sig lite ibland, men alla har inte samma personlighet och därför är det bra att det finns olika slags gatufoto. Förstår precis vad du menar med Smoliansky :)
Jag tror som Affe att man blir mer räddhågsen med åldern. Dessutom håller jag med om att GF i Sverige blivit mer riskfylld på senare år med diskussioner om kränkande fotografering etc, fast det kanske beror på att jag blivit så gammal själv ;-)
Det blir definitivt inte lättare med åldern och det är inte inbillning;) I bland ofta får man `onda ögat ´ men det får man nog tåla. Som du nämner är det mycket enklare att bli `osynlig´ vid olika typer av evenemang och även mindre sådana. Tycker att det var lättare att hitta diverse evenemang i den gamla tidens tidningar jämfört i dag på nätet.
Sedan kan man byta ut 35:an mot 50 eller lite mer för öka avståndet;)

/Stephan
För mig är det tvärt om. Folk är vänliga om de ser att jag plåtar , Men det är klart mig ser dom väl som en kul gammal gubbe med sin kamera (Fyller sjuttio i Maj). Sen är ju det så att ofta efter jag tagit en bild kommer jag i snack med dem jag har plåtat. Kameran har i stället för att smyga hålla avstånd blivit ett sätt för mig att lättare få kontakt med folk .
Jag tror att det viktiga är att man hittar ett sätt som passar en. Då blir bilderna personliga och känns inte konstruerade. Och sen går det helt klart lättare om man som jag är ute praktiskt taget varje dag året runt. Jag vet när jag tagit paus att jag känner mig nästan dum när jag ska ta någon bild. PS Tar du den här typen av gatubilder hade inte jag jagat något annat. Den lilla damen som skyndar fram till vänster i bild räcker lång i fantasin.
/ Bengt.
Själv har jag blivit mer framfusig med kameran ju äldre jag blitt. Folk verkar ha blivit snällare också. Kanske demensen gör sitt till. Men var och en har sina upplevelser av ålderdomen förståss!
Har gatufoto med åldern att göra? Det är nog andra faktorer som spelar in. Jag är 74 år, och det är ingen skillnad mot när jag var 50.
Ha det gott!
Jon Anders
Hit the streets Alf!
Tack ska ni ha för era kommentarer.
-affe