OmTag. Ett litet tips vid hög kontrast och svagt allmänljus.

När man är ute i stadsmiljön eller andra miljöer med mycket hög kontrast och det är mörkt råkar man ut för ett par problem när man skall fotografera och det är kombinationen av höga iso och väldigt stort kontrastomfång. Jag plåtar som regel med auto-iso och bländarförval inställt på kameran och så har jag gjort på alla mina digitala, Canon, Fuji, Nikon…

På min nuvarande Nikon Z6 II använder jag som regel matrismätning i kombination med exponeringskompensationen för att inte natt skall bli dag i bilderna. Men ibland fungerar detta inte så bra utan högdagrarna blir överexponerade och förlorar teckning. Det kan till exempel vara något som lyses upp av en lampa i närheten eller ett upplyst rum bakom ett fönster eller liknande.

Få saker är så irriterande som när man tagit en bild man tror kan bli bra och upptäcker att högdagrarna är utbrända.

På Nikon Z finns en ljusmätningsmetod som heter högdagervägd mätning som anpassar mätningen så att inte högdagrarna blir utbrända. Jag misstänker att Canon, Sony m.fl. har sina varianter på samma tema.

Jag har lagt högdagervägd mätning på en funktionsknapp så att jag har den tillgänglig när jag behöver den.

En bild anpassad efter högdagrarna blir av naturliga skäl ofta underexponerad, men i den digitala världen så kan man hämta hem väldigt mycket information ur skuggorna och det eventuellt ökade bruset i skuggpartierna är lätt att fixa med brusreduceringen. Det är också bra att högdagrarna inte bränner ut om man lyfter bilden i bildbehandlingen så att de mörkare partierna blir som man vill ha dem. När man kompenserar med högdagrar-reglaget så finns informationen i filen och kan hämtas hem.

Ett litet exempel jag tog nyss här hemma.:

Bild tagen med matrismätning ger stora utbrända partier runt lampan.

Med högdagerväg mätning är högdagrana ok men bilden blir väldigt mörk.

Högdagrarna går inte att rädda i den matrismätta bilden, det finns ingen information i de utbrända områdena i bildfilen.

Trots att den högdagervägda bilden är lyft nästan 4 steg för att få den att stämma i exponering med matrisbilden så finns all info kvar i högdagrar och skuggor.

2024-01-21 00:10   ztenlund

"På Nikon Z finns en ljusmätningsmetod som heter högdagervägd mätning som anpassar mätningen så att inte högdagrarna blir utbrända. Jag misstänker att Canon, Sony m.fl. har sina varianter på samma tema."

Det finns även på nåra av de sena spegelreflexerna från Nikon, men högdagrarna måste förstås vara inom det område ljusmätaren ser. Ricoh GR III (och dito x) har det också, kan jag utifrån eget innehav intyga. Det finns några till tillverkare som har det, men det finns inte säkert överallt.

När det gäller matrismätning påverkar fokuspunktens position mätningen en hel del, så det kan bli ganska stor skillnad på om man har fokuspunkten i ditt exempel på lampan (manuellt eller någon typ av följning) eller har fokuserat på lampan och sedan komponerat om och den har hamnat i det långt mörkare dörrhålet. En alternativ variant är förstås att låsa exponeringen och komponera om efter det.

Besvara

Svar från alf109 2024-01-21 00:15

Jo det fionns en mäng sätt att lösa problemet, men detta tycker jag av egen erfarenhet är ganska smidigt.
/Affe

Svara

ztenlund 2024-01-21 00:39

Absolut, det händer att jag rattar in högdagervägd mätning, men ibland blir resultatet nästan tvärtom ifall man vill fylla histogrammet redan i kameran. Istället för att lägga negativ kompensation kan man hamna åt andra hållet istället, men det är ju lättare att rädda med moderna sensorer än när det bränner ut.

Sista stycket var mer allmän upplysning för läsare. Det är lätt att inte tänka på att metoden att fokusera och sedan komponera om, förutom att fokusplanet vrider sig med kameran, även kan ge ett rätt annorlunda ljusmätningsresultat än om fokuspunkten befunnit sig där man avsåg att fokusera, när man tryckte av. Din exempelbild är ju ett typiskt exempel där mittpunkten hamnat i det mörkare dörrhålet om man just fokuserade med den på lampan och sedan komponerade om, samtidigt som kameran jämförelsevis hade mätt annorlunda om punkten vid ljusmätningstidpunkten befunnit sig på lampan fortfarande.

Svara

Svar från alf109 2024-01-21 02:40

Problemet med att fokusera i ljuskällorna är att det är ganska sälla där man vill ha fokus. Sedan finns som sagt mängder av sätt, histogram är ett, manuell mätning ett annat, gärna med lös mätare som jag mäter mina analoga nattbilder i större format. Gemensamt för dem alla är att de inte lämpar sig så bra för "i steget fotografering" som när jag är ute och knallar runt på stan på natten till exempel. Men som sagt det finns en mängd olika sätt att lösa samma sak, men detta är ett jag funnit som är både snabbt och smidigt. Även om jag mäter på något annat sätt eller använder histogram så anpassar jag ju inställningarna så att jag inte får utbrända partier och då bli slutresultatet en underexponerad bild på samma sätt, alltså ungefär samma resultat men betydligt större tidsåtgång. Histogrammen kan säkert vara bra om man har ett "normalkontrast" motiv där man vill se till att utnyttja sensorn maximalt. Sedan är jag ingen stor användare av histogram, brukar mest försöka se till att det inte klipper eller sotar igen i Lightroom. Men framför allt är det skillnad om jag plåtar med stativ där allt får ta längre tid, då kan jag lägga mer jobb på att få det perfekt.

Svara