OmTag. En gammal klassiker.
Visar upp min första "riktiga" digitalkamera som också är en gammal klassiker: Sony DSC-S70 som kom år 2000, har för mig att man fick betala över 9000 kr för den när det begav sig. Den var givetvis i dagens mått mätt väldigt enkel med många brister, autofokusen till exempel var allt annat än snabb och upplösningen var väl inte heller så mycket att snacka om. Men med den tidens mått mätt var det ganska bra prestanda och förvånansvärt nog tog den ganska bra bilder, Zeiss-optiken var strålande och 3,3 Mega pixlar räcker längre än vad man tror. När jag köpte min år 2000 tyckte jag att jag verkligen låg i framkant även om jag fortsatte mitt "riktiga" fotograferande med de analoga kamerorna, det var först med Canon EOS 5D Mk2 2008 som mitt fotograferande började få slagsida mot det digitala även om jag haft flera andra digitala systemkameror fram till dess.
Skriver om
Innehållskategorier
Arkiv
- November 2024
- Oktober 2024
- September 2024
- Augusti 2024
- Juli 2024
- Juni 2024
- Maj 2024
- April 2024
- Mars 2024
- Februari 2024
- Januari 2024
- Augusti 2019
- Maj 2019
- April 2019
- Mars 2018
- Februari 2018
- Januari 2018
- December 2017
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
Genom sitt långvariga samarbete ned Sony, krängde Zeiss mycket stora mängder objektiv - till fromma för vanligt folk, menar jag.
Zeiss samarbetade även med Nokia - och det var lite samma sak där.
Här en historia som kanske kan intressera:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/en-solskenhistoria-under-riktigt-morka-moln.htm
/Affe
https://www.youtube.com/watch?v=9R0z4nIgBFg
Själv var jag ganska seg både för att det var en djup svacka kring de åren och för att jag tyckte att det digitala var för dyrt för vad det presterade. Därmed dröjde det till 2004 innan det blev en trevare med en Canon Powershot A95, vilken nog kan sägas ersattes av en Nikon D80 år 2006. D700 var en riktig revolution, men det dröjde ett antal år. A95:an finns inte kvar eftersom den hamnade på permanentlån och sedan dog sensordöden någonstans i Sydamerika. Sony hade problem med sina sensorer vilket ledde till att en stor mängd kompaktkameror började tillverka "modern konst" för att sedan i princip dö helt. Mitt exemplar klarade sig dock så länge att jag tror att till och med goodwill-garantin hade gått ut. Troligen var det luftfuktigheten som blev dödsstöten, då det var på något sött relaterat till oxidation, om jag minns rätt.
En sak jag noterade var att Powershot:en var söligare i allt jämför med min gamla Prima Zoom 70F*, som var ett tacksamt jämförelseobjekt eftersom det var/är en Canon (senast jag kollade verkade den fungera). Även zoomen gick långsammare på digitalkameran.
*https://global.canon/en/c-museum/product/film183.html
Begriper inte varför inte fler kompaktkameor hade, eller har, den typen av lösning för objektivlocket, för övrigt. Lätt att slå på/av och mycket tåligare än små "minigardiner" framför den främre linsen.
/Affe