OmTag. Byn med det blå huset

1959 gav Sune Jonsson ut sin banbrytande debut: Byn med det blå huset. Och svensk fotografi skrev in sig på världskartan. Hans ledstjärna genom livet blev att: ”i text och bild, realistiskt återge den vanliga människans levnadsvillkor.”

Ingen har gjort det bättre, det är en form av fotografi och skrivande som tar tid. Det saknar också draghjälpen från det exotiska som så många tar till för att bli intressanta. Det riktigt svåraste måste vara att skildra det vardagliga på ett sätt som gör det allmängiltigt och intressant. Sune Jonsson gjorde just detta bättre än någon annan, därför håller jag honom som vår i särklass störste fotograf.

Det som triggade mig till det blå huset var att jag håller på och skannar lite av mina bilder från Åmotfors. Åmotfors hade sitt alldeles egna "blå huset" som är huset på bilden. Klarblått, slitet och övergivet stod det där i vägkanten och kontrasterade vackert mot grönskan i bakgrunden.

2015-05-26 00:36   Dubbelolle

Ibland är färg bra! Hils, LO

Besvara

Svar från alf109 2015-05-26 00:41

Färgen kan man tänka dit, men sällan bort LO, precis som i Sunes egna bilder (även om han tog några färgbilder också, liksom mig. Inga jämförelser i övrigt ;))
-affe

Svara

2015-05-26 01:46   bassa

En fin bild på det gamla huset, man vill gå in och kolla .
Där jag har min stuga Rangarnö, på Väddö, finns det ett gammalt hus där det spökar. (Strömstugan kallas huset) Helt klart sant Där spökar det! .Alla i byn vet om det, så de sa! Gamla hus är spännande inget snack om saken.
/ Bengt

Besvara

Svar från alf109 2015-05-26 21:14

Tack ska du ha Bengt.
Spännande med spökhus. :)
-affe

Svara

2015-05-26 02:52   präntare

Fin bild på den gamla kåken, Affe det är någonting med den kåken som oroar. Har också beundrat Sune Jonsson allt sedan jag fick se hans bilder nån gång under tidigt 70-tal, fantastisk glesbyggdskildrare får mig också att tänka på Slas som landsbyggdskildrare. För att anknyta till Bengt Hansson så jobbade jag under en period nere i Varberg vid Hallands Länsteater. I slutet på min arbetsperiod vi teatern så bodde jag några nätter i ett gammalt bönehus som låg strax utanför staden vid havet och om jag inte minns fel så var det huset blåmålat. Men det blev en kort visit och en natt tog jag mitt pick och pack och drog ut ur huset satte mig i bilen och for därifrån med en rivstart, för faen vilket liv det var i detta hus, spökade ja absolut det hölls bönemöten fastän ingen utom jag var där, ryser när jag tänker på det.
/H-Å

Besvara

Svar från alf109 2015-05-26 21:17

Tack ska du ha Hans-Åke.
Intressant detta med spökhus, det finns två stenhårda läger, de som tror och de som förnekar. Helt uppenbart finns en massa hus och platser där man upplever oförklarliga saker och om inte stämningarna skulle vara så hårda från den förnekande sidan skulle det vara intressant att försöka utröna vad det hela handlar om.
Själv tror jag inte på spöken, men jag är rädd för dem. ;)
-affe

Svara

2015-05-26 08:37   Bob Bovin

Hej,
Jag håller med dig, Sune Jonsson är vår mest betydande fotograf. Konsten att skildra livet i ett land kan inte göras bättre.
Min åsikt är att Lars Tunbjörks bok, Landet utom sig, är lika betydande och bra.
Några andra fotografer når inte upp till deras höjder.
Lycka till i ditt arbete med Åmotfors
Bob

Besvara

Svar från alf109 2015-05-26 21:18

Tack ska du ha Bob, Kung Sune helt enkelt. :)
Många gillar ju Tunis, jag har aldrig kommit riktigt överens med hans bildvärld.
-affe

Svara

2015-05-26 09:35   Urr

Kan inte annat än hålla med dig. Jag gillar Sune Jonsson. Hans sätt att närma sig människor, det ärliga och opretentiösa hos honom. Jag har "Byn med det blå huset hemma". En klenod. Till saken hör också att jag kommer från samma landsända, Västerbottens län.

Besvara

Svar från alf109 2015-05-26 21:21

Jo just ärligheten och medkänslan i hans bilder är mycket speciell. Jag tror också att en del missar hur bra detta är, det är bara att försöka plåta vardagsliv med vardagsmänniskor själv så att det blir intressant så inser man... :)
Verkar vara något speciellt med Västerbotten (förutom det självklara, osten då ;)).
-affe

Svara

2015-05-26 20:49   begust

Sunes bok har jag bläddrat i några gånger.
Har tyvärr inte ett eget exemplar ännu.
Till helgen ska jag resa till min mors by i Västerbotten.
Första gången på nästan 30 år jag reser tillbaka.
Ska bli spännande att se vad som hänt, tyvärr lär det inte hinna bli så många bilder.

Besvara

Svar från alf109 2015-05-26 21:24

Ett tips är att köpa till exempel böckerna Album eller Och tiden blir ett förunderligt ting om man främst är intresserad av Jonssons fotografi. Mycket fina böcker bägge två. Nyutgåvan av Byn med det blå huset hade ganska dåligt tryck som inte alls gjorde bilderna rättvisa.
-affe

Svara

2015-05-26 21:53   Urr

Jag fick originalutgåvan av "Byn med det blå huset" i present av min pappa. Han hade köpt den på antikvariat i Vännäs eller Umeå tror jag, fast det fanns en nyutgåva, och jag hade önskat den nya upplagan. Onödigt, tyckte jag, för det blev dyrare. Men ny är jag väldigt tacksam för att han köpte originalet. Har några fler böcker av Sune: "Nådens barn" är en annan favorit.

Besvara

Svar från alf109 2015-05-27 00:31

Du får vara rädd om originalutgåvan. Tyvärr köpte jag ett nytryck för några år sedan som inte alls höll måttet. Sunes bilder bygger ju också en del på de vackra gråskalorna och den fina bildkvaliteten man får från mellanformat som han oftast använde.
-affe

Svara

2015-05-29 17:35   Urr

Jo, Sune använde mellanformat, Mamiya tror jag. Kanske även Rolleiflex i sin ungdom? Men när han gjorde "Byn med det blå huset använde han en Leica M2 om jag inte minns fel.

Besvara

Svar från alf109 2015-05-30 00:05

Jo Mamiya 67 var det han körde mest med och stativ. :)
-affe

Svara