OmTag. Fika på hörnet från kl. 19.00 och för mycket valfrihet, ett välfärdsproblem

I dag är det fika på hörnet här vid Hornstull, vid Tbaneuppgången mot Bergsunds Strand i hörnan med Långholmsgatans västra sida ligger Wok och Hamburger syltan vi brukar ses på. Kom dit om ni har tid och lust. Annars breder välfärdsproblemen ut sig, svårt att välja kamera. Mitt skrivbord brukar se ut så här, det är alltså inte arrat. :) Morfar som ung pilt i bakgrunden föresten, en bild med ca 110 år på nacken.

OmTag. Snart är mörkret här

Kom just in med hunden och upptäckte att min säsong snart är här. Alltså de mörka nätterna och svärtan. Jag är lite tvärt emot de flesta skulle jag tro, från slutet av april till slutet av augusti blir det inte så mycket fotograferat för min del. Givetvis har jag med mig kameran, men jag trivs inte heller något vidare med värmen så som sagt, det blir inte många bilder.

Men nu börjar mörkret infinna sig, och med mörkret kommer svalare kvällar och nätter. Jag har märkt en annan sak och det är att de utav mina blogginlägg som jag själv tycker har mest substans är de som jag vanligtvis får minst respons på? Kanske är det ingen som orkar läsa om det blir lite mindre lättsmält?

Hur som helst, jag skriver ju mycket för att strukturera mina egna tankar, så även om den enda vinsten är att man får lite mer ordning i sitt eget huvud får man vara nöjd med det. Man får plåta sådant man själv tycker om att titta på och skriva om sådant man själv tycker är viktigt, det är det enda man kan göra.

Och eftersom fotosidan handlar om foto så kommer mina bloggar även i fortsättningen för det mesta att handla om fotografi på ett eller annat sätt, och där finns ett annat ”problem”. Ämnet i sig själv blir ganska lätt uttömt om man som mig främst är intresserad av olika former av dokumentär fotografi och tycker att det för det mesta är ganska ointressant att skriva om teknik och prylar. 

OmTag. En bra bok och vikten av att ta lätt på kritik

Jag har precis läst en fantastisk bok, Århundradets sommar 1913 av Florian Illies. Författaren har genom ett sinnrikt kollage av brev, artiklar och andra källor pusslat ihop hur 1913 utspelade sig i det kulturella och intellektuella Europa. Jag kommer inte försöka mig på någon recension utan tipsar i stället om att läsa boken, speciellt om man vill ha en inblick i hur genier och kulturpersonligheter som Freud, Kafka, Mann, Picaso, Kokoschka, Alma Mahler med många flera levde och tänkte för 100 år sedan. Det mesta känns ganska aktuellt även idag tycker jag.

Annars har det varit ett par loja dagar i sommarvärmen och så mycket fotograferande eller bildtittande har jag inte ägnat mig åt. Läste lite av The never ending storie om gatufoto som tydligen tagit fart igen. Som vanligt handlar väl diskussionen om vad som är gatufoto och vad som inte är det enligt gatufotopoolens definition.

När man varit med några år har man ju sett den diskussionen några gånger, den brukar ju poppa upp med jämna mellanrum. Och det är nog inte heller så konstigt eftersom det hela tiden ansluter nya medlemmar i poolen som givetvis sitter med samma frågetecken som vi alla haft tidigare. Inte så mycket att hetsa upp sig över kan jag tycka, antingen är man själv intresserad och deltar i diskussionerna eller om man känner sig färdig med dem är det ju bara att avstå?

En tanke bara och det är att om man nu satt upp regler för vilka kriterier som gäller för bilder som skall läggas i poolen så är det nog viktigt att dessa gäller, inte bara ibland utan alltid. Att det sedan blir en massa bilder som traditionellt betraktats som gatufoto som på det sättet blir hemlösa på fotosidan löser man till exempel med att starta egna pooler för dessa bilder. Jag tror nämligen att förvirringen kan bli ganska stor om man släpper igenom vissa bilder men inte andra. Nog om detta från mig.

För egen del har jag under en ganska lång tid begränsat mitt bildvisande i stort sett till mitt bloggande. För mig funkar detta bättre då jag antingen kan sätta bilderna i en kontext, eller helt enkelt som här använda dem som utfyllnad för att bryta upp texten. Sedan är det uppenbarligen så att alla inlägg och bilder inte alltid faller i god jord hos alla, men så skall det nog också vara. Hur skulle det se ut om alla gillade allt alltid?

Men jag tror att det bästa man kan göra är att försöka föregå med gott exempel och visa upp sina egna fantastiska alster i stället för att såga andras? Nu har jag inga problem med att inte alla gillar alla mina bilder, men jag har kommit så pass långt i mitt eget fotograferande att jag själv ser om jag gillar mina bilder eller inte.

Och jag tror att de flesta faktiskt tycker om de bilder de själva publicerar och då tycker jag att det skulle vara en smula övermaga för mig att gå in och såga bara för att just jag inte kan eller vill ta dem till mig. Synonymt för de flesta som ägnar sig åt sådant är att de ofta inte själva presterat något som får någon att slå frivolter av hänförelse direkt.

Det kan ju finnas andra orsaker till ett sådant beteende givetvis som att personer mår dåligt av någon anledning och tar ut sin frustration på det som råkar komma i vägen, som någon annans bilder på fotosidan eller någons blogg till exempel. Hur som helst, man gör så gott man kan och tar de bilder man själv känner för. Den egna tillfredsställelsen är det som betyder något, andras tyckande skall man nog ta med en nypa salt oavsett om det är översvallande positivt eller negativt.

Jag läste i boken jag lovprisat ovan att Swanns värld blev refuserad av flera förlag innan författaren gav ut den med egna pengar, resten är historia. Swanns värld är alltså den första delen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt som är en av 1900-talets viktigaste romanbyggen. Så även de med betydligt större insikter än tyckarna här på fotosidan kan ha fel, och har det också ganska ofta.

Skivbolaget Decca refuserade The beatles, Bonniers Refuserade Astrid Lindgrens manus till Pippi Långstrump, Nationalmuseum refuserade Carl Larssons Midvinterblot och Bonniers igen refuserade August Strindbergs Fröken Julie. Så gör er själva tjänsten att inte lyssna så mycket på vad tyckarna tycker, och framför allt låt er inte nedslås. Det kan till och med vara ett tecken på originalitet och kvalitet att man blir dissad av de som tror sig förstå, men ofta inte begriper just någonting.

OmTag. Lite svalka i sommarvärmen

Jag gillar ju inte värme något vidare, så här kommer ett par bilder för att påminna oss om att bättre tider står för dörren.

OmTag. Underskatta inte det lokala fikets möjligheter.

Att sitta på ett fik och observera det som händer runt omkring är något jag pysslade med mycket förr. Nu för tiden blir det mest fika tillsammans med någon polare, annars är jag som regel hemma eller ute och går med hunden.

Fördelen med att sitta på ett fik är att ganska få lägger märke till om man plåtar, och just detta att sitta stilla och invänta i stället för att jaga runt och leta kan vara ganska givande ibland. Ofta behöver man nog inte jaga land och rike runt, ett lokalt fik kanske en tidning eller bok räcker ganska långt skulle jag tro.

Nu är ju inte dessa bilder några mästerverk, jag tog dem när jag fikade med Claes här på ”hörnet” vid Hornstull här om dagen. Men ofta blir det inte så mycket bättre fast jag jagar runt halva stan. Visst är det nyttigt att röra på sig, men om det blir bättre bilder av det är jag tveksam till. Skulle jag sitta samma tid på ett fik lite centralt placerat så skulle jag nog fånga minst lika intressanta bilder på samma tid. Kanske det man skall börja med, bli en fikafotograf i stället för en gatufotograf. :)

Poliserna fångade jag inte från fiket utan när jag gick för att kolla vad det var för pådrag här nere vid stranden. Det var Debaser som tagit eld, inte så dramatiskt brann visst i köket, men det var ett fasligt pådrag med brandbilar, polis och ambulans.