OmTag. På förekommen anledning.

När jag promenerar mina långpromenader med hunden brukar jag, som många andra antar jag, ägna mig åt en hel del tänkande. Vid sidan av fotograferande och att ge jycken godis förstås.

I dag funderade jag lite över det rabalder som uppstod här på fotosidan då ett par bloggar tog upp detta med klimatförändringar och de som kallas klimatförnekare, alltså de som är skeptiska till detta. Det finns två typer av klimatskeptiker, dels de som inte köper att det försiggår några klimatförändringar över huvud taget och dels de som håller med om förändringarna men förnekar människans roll det hela.

Inom den vetenskapliga världen råder så nära koncensus det går att komma att människans påverkan är helt avgörande och givetvis har de räknat med sådant som solens olika cykler, tidigare klimatförändringar och allt annat i sina modeller, det var ju liksom de som upptäckte även dessa faktorer för länge sedan. Med andra ord är människans påverkan på klimatet inte en åsikt utan vetenskapliga fakta, så långt vetenskapen kan veta.

Att man går i taket över begreppet klimatförnekare och anser att alla inlägg där någon dryftar denna ödesfråga är politiska är för mig ett mysterium. Givetvis finns en massa människor som inte vill tro att det som sker sker, eller i värsta fall om det ändå sker att det är något som vi inte har något med att göra, det är en ganska praktisk ståndpunkt och den kanske också lugnar något oroligt sinne.

Jag respekterar människors rätt att tro såväl att jorden skapades för dryga 6000 år sedan, vilket många gör, som att förneka människans påverkan på klimatet liksom att tro att jorden är platt om någon vill det. Däremot respekterar jag inte deras tro, där väljer jag att lyssna på en i det närmaste enig forskarkår.

Och även för dem som inte tror tycker jag att deras hållning är konstig. Vi lägger enorma summor på försvaret för att vissa tror att ryssarna skall hoppa på oss. Om man frågar efter sannolikheter så svarar kanske någon mer än 50%, någon annan tror att risken är i det närmaste obefintlig (jag tillhör dem) och det finns ett stort spann mellan hur olika människor bedömer riskerna. Vad gör vi då? Rustar för det värsta scenariot och hoppas att det aldrig inträffar givetvis.

När det gäller klimatförnekarna eller klimatskeptikerna om det låter bättre är man så bombsäker i sin egen övertygelse, trots vad en i det närmast enig forskarkår säger, att man inte tycker att vi skall göra någonting alls. För mig blir detta obegripligt gränsande till religiöst vansinne.

Och innan någon skriver att ”man skall blogga om fotografi och inte om politik” så vill jag påpeka att det inte finns några regler som säger att man bara får blogga om fotografi och att frågan inte är politisk utan existensiell oavsett politisk åskådning. Klimatförändringar gör ingen skillnad på en moderat eller socialdemokrat. Detta är min syn på detta ämne, andra har sin demokratiska rätt att tycka precis vad de vill men de behöver inte känna sig tvingade att tycka i mitt kommentarsfält.

Bilden tog jag på promenaden idag mellan tänkandet och att ge hunden godis.

OmTag. Gubben vid Trekanten

När jag ser bilden av gubben vid sjön Trekanten här i Stockholm kommer jag osökt att tänka på samtalstonen i kommentarer för en del bloggar. 

OmTag. ROT

Mitt plåtande spretar ganska kraftigt. Träd och rötter är ett kärt tema som återkommer vid sidan av eller i kombination med nattbilder och givetvis tar jag dessutom en massa bilder på hunden och annat jag ser.

De häftiga rötterna på detta träd på Reimersholme har jag tagit många av bilder av. Jag har haft de med i bloggen tidigare tror jag. Men det är ett sådant där motiv som jag alltid förväntar mig att hitta något nytt i varje gång jag ser det. Den perfekta bilden av motivet har jag inte hittat ännu, eller också kanske det finns ett otal ”perfekta” utsnitt av just detta motiv. Det är också ett sådant motiv som det är kul att experimentera en del med i bildbehandlingen.

I dag har vi haft ett underbart väder här i Stockholm med någon grad kallt och solsken. Jag kommer ihåg att man förr ofta menade att det inte var något bra fotoväder med solsken och hårda skuggor. Så mycket nonsens man tagit del av genom åren! Alla väder är bra fotoväder, det gäller bara att hitta sina motiv och använda det befintliga ljuset till sin fördel oavsett solsken, molnigt, regn eller dimma…. lite som de mossiga råd som där man försöker pådyvla oss en massa kompositionsregler. Om en bild känns rätt är den rätt oavsett om den bryter mot alla regler som finns, och det viktigaste: det är bara du som kan avgöra om den känns rätt, så ta bilder du själv gillar och strunta i alla förståsigpåare som har sina egna idéer om hur andra skall ta sina bilder. Nog för nu.

OmTag. Retrogluggar och nakna träd.

Det är ett ganska intensivt tyckande om prylar på olika forum. En tråd om någon kameras egenskaper och fördelarna med X vs Y blir oändliga. Likadant med olika objektiv, ser att Bengan bloggar om att Leica ger ut en retrovariant på en av sina sämsta gluggar, den gamla summilux 35/1,4 och så jämför man den med en annan dålig* glugg nocton 35/1,4 för att visa att om man skall köpa dåligt så kan man få ungefär lika dåligt* för mindre pengar!? Fan det går säkert att hitta något gammalt skräp på nätet som är ännu sämre nästan gratis om det är det man är ute efter!

Skämt åsido, nedbländade ett par steg är i stort sett alla gluggar fullt tillräckligt bra för de flesta av oss. Sedan finns kanske dem som vill ha någon speciell karaktär i bilderna som de tycker att de får av de dåliga prylarna, jag har egentligen ingen åsikt om det.

Men för mig som plåtar mycket i mörker på nätterna handlar det om att de prylar jag plåtar med måste fungera i svagt ljus, alltså att gluggarna inte behöver bländas ned för ett bra resultat. Tidigare när jag plåtade analogt med de begränsningar detta gav var ljusstyrka betydligt viktigare än vad det är idag med höga iso och bildstabilisering. Jag har också alltid sett det så att det är, för de flesta av oss, ganska meningslöst att göra en glugg som exempelvis en f/1,4 där den egentligen inte fungerar på f/1,4.

Anledningen till att till exempel Leica gjorde den 35/1,4 som är aktuell i retro var (om jag inte missminner mig) att det fans ett behov från fotojournalister och pressfotografer då de ansåg att det var bättre att få en bild i dålig kvalitet än att inte få någon bild alls. Man hade ju bara film som hjälpligt fungerade att pressas till 1600 ASA och ingen bildstabilisering på den tiden. Det var alltså ett medvetet val av Leica att göra avkall på bildkvaliteten för att kunna möta denna efterfrågan om jag inte har fått det om bakfoten.

Vill man ha en liten smidig 35:a eller 50:a på f/1,4 eller ännu ljusstarkare som presterar på topp på full öppning så kostar det och det var ens knappast möjligt att göra innan asfäriska linselement och flytande linsgrupper och nya tillverkningsmetoder, åtminstone inte om man ville att den skulle prestera på alla avstånd och över hela bildytan. Det finns en anledning till att det finns så många gluggar som ligger på f/1,8 eller f/2,0, de kan tillverkas på ett helt annat sätt än om det skall vara ljusstarkare.

Eftersom jag antar att jag kommer få mothugg här så visar jag MTF-diagram från två 50 mm gluggar, en Leica Summilux-m 50/1,4 asph som jag själv har och tagit tusentals bilder med och en annan populär 50:a som ofta framhålles av en del, Zeiss Sonar T* 50/1,5 ZM. På diagrammet för Leica visas kontrasten vid 5, 10, 20 och 40 Lp/mm och i Zeiss för 10, 20 och 40 Lp/mm så för att jämföra tittar man på de tre nedre paren av linjer i Leica-diagrammen.

Har detta då någon betydelse? För mig har det haft det då jag behövde en glugg som gav bra resultat på full öppning eftersom jag som sagt plåtade mycket i mörker även på den analoga tiden. Nu kör jag med en Nikon Z 50/1,8 S som är alldeles strålande till en bråkdel av priset av en Summilux-M 50/1,4 asph. Men om man kan blända ned ett par steg så spelar det inte så stor roll vad man kör med. Och om man plåtar med en mindre sensor, typ asp-c så går det att görara ljusstarka gluggar mycket billigare eftersom de inte behöver teckna ut lika stor bildcirkel.

Min poäng är att man skaffar de prylar man behöver för sina bilder och när jag tittar på de bilder som visas här i bloggar och på olika forum så kan jag bara konstatera att korrelationen mellan de som skriver spaltkilometrar i olika forum om vilka prylar som är ”bäst” och vad man behöver eller inte behöver och de som tar och visar bilder som berör mig är i stort sett noll.

För mig är verktygen medel för att ta de bilder jag vill ta och då skaffar jag mig de prylar som så bra som möjligt möter det behovet med hänsyn tagen till min ekonomi. Inte så mycket att snacka om även om jag gör ett undantag här. Roligare då min fascination för nakna trädstammar om hösten, därför ett par bilder från i natt med just trädstammar.

* med dåligt menar jag här att de inte är skarpa, blir sämre ut mot bildkanterna och vinjetterar kraftigt m.m.

OmTag. Gamla Stan

Det blev en sen promenad till Gamla Stan i går. Inget djupsinnigt idag, bara två bilder.