Efter några års uppehåll med bloggande på fotosidan startar jag om 2024. Det kommer mest att handla om fotografi i olika former och en del om hur jag tänker runt mina bilder.

OmTag. Långfärdsseglare

I min ungdom längtade jag efter äventyret, jag var inställd på att skaffa segelbåt och segla på de sju haven. Det blev en skepparexamen, och några böcker av Tristan Jones, jag blev aldrig något annat än fåtöljseglare med andra ord.

En stor inspiration till min snabbt övergående äventyrslust var min dåvarande flickväns gamla kompisar. De var långfärdsseglare många av dem, Tobbe som hade och bodde i segelskutan Christina som låg på Södermälarstrand stack senare till Västindien med båten och stannade där i många år. Kalle som drev Gustaf af Klint var gammal seglare och skaffade senare en Alegro 33 och drog till Västindien på några år även han med flera. Alla hade de korsat Atlanten flera gånger.

Men den som seglat mest och flest gånger över Atlanten och överallt av dem, ofta ensam i sin Laurin 28, var killen på bilden. Håkan Broman som han heter seglar fortfarande, han har gått upp en storlek i båt och stadgat sig. När jag träffade honom senast hade han inte varit på långfärd på ett tag, men det lät som om han hade planer.

En sak som slår mig när det gäller dessa sjörävar är att ju mer de faktiskt har seglat ju mindre styva i korken är de som regel. De som skryter är nog mest sådana som inte kommit så mycket längre än till Sandhamn, eller möjligtvis Åland när prognoserna lovat odramatiskt väder, eller som i fotovärden de som har de "värsta" prylarna. De som legat med drivankare i storm eller till och med orkan med förbommade luckor mitt på atlanten kanske i flera dagar gör sällan någon stor apparat av det.

Inlagt 2015-02-26 22:15 | Läst 1890 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Hej! Tycker jag känner igen mannen på bilden.. har annars en tidigare arbetskamrat som drog iväg jorden runt 2008 med sin partner i en större båt. Efter två år kommen till Tonga, fick hon en infektion och avled inom en vecka, troligen en multiresistent bakterie.. min kamrat fortsatte efter en tid jorden runt seglatsen, men har varit hemma i perioder. Senast jag pratade med honom låg båten parkerad i Västindien, troligen seglar han hem den detta år, vi får se? Så det är inte alltid som dessa drömmar slutar så jättebra..
Hälsn!
Svar från alf109 2015-02-27 13:28
Otur kan man säkert ha oavsett vad man ägnar sig åt, och om någon blir ordentligt sjuk är det säkert ingen lek att vara ute med segelbåt.
-affe
Många äro dessa seglare eller kan man säga drivande omkring på havet vi seglade med senast allegro 33 och två ggr till Västindien det kändes knappas som någon bedrift ,när man följt Tangvald och Trisan Johns i deras övningar Torsten Nylander eller Yrvind som fortfarande är i livet. Vi startade 1984 och det var enklare då och framför allt billigare Christina träffade vi på i Västindien. Det är ett bra liv som vi inte ångrar 30 år med bara båtar får bli ett slut och en flytt till Norrland.Jag känner igen Broman,men om han seglar vet jag inte Åke Mattson var också en legendar och det finns flera böcker i ämnet/bert
Svar från alf109 2015-02-27 13:32
Nej segla över atlanten från Kanarieöarna på passadvindar är nog ingen större bedrift för det mesta, det kan vara jävligare att segla åt andra hållet eller om man väljer fel tid. Hur som helst, de som seglat mycket brukar inte göra så mycket väsen av det heller.
-affe
Ps. Det finns ju ganska många som bara seglar själva till Västindien och låter någon annan segla hem båten eller säljer den där.
Kul inlägg! Precis som du drömde jag om det stora äventyret och läste det mesta om ämnet. Dock blev verkligheten en annan och av drömmen blev det några år i Östersjön med en Skärgårds-40;)

/Stephan
Svar från alf109 2015-02-27 16:21
Där ser man Stephan, du kom längre än mig i alla fall. :)
-affe
Jag säger som Tristian Jones öppnade en bok. " Jag seglade över Atlanten för tionde gången. Inget speciellt hände".
Svar från alf109 2015-02-27 18:47
Dom där snubbarna resonerade ungefär likadant.
-affe
När jag åkte över Atlanten, så fick jag spana efter isberg!
Utomhus! På backen! Fast dom hade radar på båten!
Men de va inget vidare äventyr, för jag va sjösjuk...
Nästan hela tiden...
Inte mycket att skryta med alltså! ;)
/B
Svar från alf109 2015-02-27 18:48
Det närmaste isberg jag kommit är sådana där man lägger i groggen. :)
-affe